Mahlers tvåa

Konsert 25.8

Sveriges Radios symfoniorkester

Orkesterprakt med Daniel Harding och Sveriges Radios symfoniorkester. Mahlers tvåa – det banbrytande, väldiga verket som ställer frågor om liv och död – och försöker ge svaren.

Dirigent_Harding
Chefdirigenten för Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigerar Mahlers tvåa på Idun. Här kan du läsa mer om honom, Berwaldhallen och Sveriges Radios Symfoniorkester.


PROGRAM

Gustav Mahler (1860–1911)
Symfoni nr 2 c-moll Uppståndelsesymfonin
– Allegro maestoso: Mit durchaus ernstem und feierlichem Ausdruck
– Andante moderato: Sehr gemächlich – In ruhig fliessender Bewegung -
– Urlicht: Sehr feierlich, aber schlicht -
– Im Tempo des Scherzo: Wild herausfahrend. Der grosse Appell: Sehr langsam und gedehnt

MEDVERKANDE:
Sveriges Radios Symfoniorkester
Malin Broman konsertmästare
Radiokören
Erik Westbergs Vokalensemble
Daniel Harding dirigent
Kate Royal sopran
Christianne Stotijn mezzosopran

Sveriges Radios Symfoniorkester_2

Sveriges Radios Symfoniorkester

Text från Sveriges Radio/Berwaldhallen.

Berwaldhallen i Stockholm är hemvist för över 100 förstklassiga musiker vilka utgör Sveriges Radios Symfoniorkester. Samtliga konserter direktsänds i radio över hela landet vilket medför att orkestern inte bara är huvudstadens symfoniorkester utan även hela Sveriges.

Orkesterns unika och exemplariska musikstil har under lång tid byggts upp och finslipats av en rad dirigenter i världsklass.

Sveriges Radios Symfoniorkester bildades 1936 och formades till en världsklassensemble under Sergiu Celibidaches ledning1965 – 1971. Celibidache efterföljdes av Herbert Blomstedt, numera hedersdirigent, som ledde orkestern mellan 1977 och 1982. 1984 tog 25-åriga Esa-Pekka Salonen över och blåste nytt liv i orkestern genom att välja innovativa repertoarer och tillföra ny energi. Tio år senare gick taktpinnen vidare till Yevgeny Svetlanov, och från 2000 till 2006 leddes orkestern av Manfred Honeck.

Idag åtnjuter Sveriges Radios Symfoniorkester en avundsvärd plats bland världens främsta orkestrar. Tack vare den nuvarande chefsdirigenten Daniel Hardings ledning och engagemang hyllas orkestern som en av de mest intressanta och mångfasetterade orkestrarna i världen oavsett scen. Genom att samarbeta på ett ständigt utvecklande och nyskapande sätt med en rad av världens främsta dirigenter, solister och kompositörer är man på väg att bli vårt århundrades mest nydanande symfoniorkester.

På skiva fortsätter orkestern att ge ut förstklassiga inspelningar. Nyligen släppta album omfattar Widmanns ”Violin Concerto” med Christian Tetzlaff för skivbolaget Ondine, Bartoks ”Violin Concert” med Isabelle Faust på Harmonia Mundi samt Berlioz ”L’enfance du Christ” på Linn Records.

Lika gärna som man sätter sin prägel på etablerade och hyllade repertoarer, lika gärna engagerar sig Sveriges Radios Symfoniorkester i att framföra och spela in samtida musik vilket inte sällan leder till nya uppdrag för svenska och internationella kompositörer.

Sveriges Radios Symfoniorkester åker ofta utomlands på turné på inbjudan av större internationella festivaler och konserthus. 2010 turnerade orkestern i Europa och Asien och 2011 och 2013 framträdde orkestern i Italien. Under 2014 kommer orkestern att spela öppningskonserten på påskfestivalen i Aix-en-Provence, besöka Åbo musikfestspel och The BBC Proms i London innan man reser på turné till Österrike, Tyskland och Spanien.

Utöver ett fullspäckat schema med konserter, inspelningar och internationella turnéer utgör Sveriges Radios Symfoniorkester husensemblen och den konstnärliga grundpelaren i den årliga Östersjöfestivalen i Stockholm.

www.berwaldhallen.se

Radiokören
Radiokören
. Foto: Mattias Ahlm

Radiokören

Av den ansedda brittiska tidskriften Gramophone har Radiokören beskrivits så här:

For all its discipline, its clarity of attack, its gently feathered phrase endings and its occasional bursts of terrifying power…there is no mistaking in its sound: warm, sweet, balanced and, most importantly, flawless without sterility or hollow perfection…an ensemble of people singing gloriously. They are an easy chorus to love.

Uppståndelsesymfonin

GUSTAV MAHLERS femsatsiga Symfoni nr 2, kallad Uppståndelsesymfonin, framstår från första takten som ett monumentalt granitblock, en enhetlig och kraftfull struktur. Tillkomsten var dock splittrad, och rätt plågsam. Det hela tog fart för fulla segel 1888, direkt efter fullbordandet av Symfoni nr 1 skrevs efterföljarens första sats. Den blev klar i Prag samma år, men fick i fem år leva som självständigt verk under namnet Todtenfeier (Minneshögtid), efter en dikt av den polske poeten Adam Mickiewicz.

Mahler utsågs till chef för operan i Budapest, ett jobb som tog all kraft från skrivandet. Tre år senare kallade Hamburgoperan, och inte heller där uppstod några fritidsproblem. I Hamburg upptäcktes han som dirigent av legenden Hans von Bülow. Mahler hoppades mycket på dennes stöd, uppsökte glad i hågen sin idol och spelade upp Todtenfeier på piano. Bülows reaktion blev en chock: "Om det jag nu hört är musik, så förstår jag ingenting av musik"!

Mahler var mindre lättknäckt än de flesta, men komponerandet tog fart igen först 1892. Året därpå fann han äntligen en plats stilla nog för att ge rätt arbetsro för sommarens skrivande, och en liten tonsättarstuga byggdes upp vid Attersee, nära Salzburg. Här skrevs andantet och scherzot, det senare byggt på samma material som den samtidigt tillkomna Wunderhorn-sången Des Antonius von Padua Fischpredigt. Mahler sa sig nu känna att han var ”i klorna på en kraft”. Han kompletterade med Wunderhorn-sången Urlicht som introduktion till finalen, men så falnade skaparglöden åter för en tid. Han tänkte sig en storslagen apoteos, en körfinal av modell Beethovens nionde symfoni.

Men vad, varifrån?

Just en minneshögtid skulle komma att ge svaret. Hans von Bülow hade avlidit i februari 1894, vid begravningen framfördes den tyske diktaren Friedrich Gottlieb Klopstocks Uppståndelsekoral. Mahler berättade senare: "Det var som en blixt, allt blev klart och tydligt i huvudet på mig"!

Genast började han skriva, Klopstocks text fick dessutom betydande tillägg av Gustavs egen hand. I juni var 34-åringen äntligen klar med sin gigantiska symfoni, som så ofta hos honom en skildring av kampen mellan livets och dödens krafter, en dust med alla frågor som vilar över oss. Den brittiske skribenten William Mann menade att medan Beethoven i Eroicans begravningsmarsch förhåller sig till de sörjande, så förhåller sig Mahler till människan som inte är redo för döden, som förbittras av tanken på att livet kan vara slut innan dess verkliga form och mening har förklarats.

Vi måste dö för att kunna leva, är Mahlers slutsats. "Stå upp, ja, du skall återuppstå"! Den revolutionerande symfonin möttes förstås till en början med skepsis, men med stöd av tunga namn inom musiklivet tog det faktiskt bara ett par år innan den av många sågs som ett mästerverk. Med Uppståndelsesymfonin som grund spådde Johannes Brahms att den store nyskaparen i den germanska musikvärlden skulle komma att bli Mahler, inte Richard Strauss, som de flesta trodde då. Onekligen rätt gissat.

 

Text av Gunnar Lanzky-Otto