Västerbottens-Kuriren: Efter den inledande kören, som för övrigt sjöng helgjutet och med imponerande stämföring operan igenom, blev första akten i stort en enda väl sammanhängande monolog av Orfeo, här lysande tolkad av mezzosopran, Susanna Levonen. Hon gör ett gripande porträtt och uttrycker så övertygande starkt kärleken mellan två människor som den kan bli när den väl blommar ut.
Euridice, som sjungs av sopranen Henriikka Gröndahl gör också hon ett övertygande och gripande, känslofullt porträtt med sin varma och balanserade sopranstämma så uttrycksfull.
Norrlandsoperanssymfoniorkester under ledning av hemmasonen Olof Boman gör verkligen rättvisa åt Glucks vackra och spännande musik och man känner starkt den klarhet i uttrycket, den skira orkesterklangen, som dirigenten inspirerar orkestern till.
Spännande också hur scenografen och kostymdesigner Bente Rolandsdotter byggt upp det minimalistiska scenrummet, som kombinerar mytologin med nutid bland annat genom en snillrik, tekniskt avancerad spegelfond som både gör att publiken får och kan se det mesta. Ljusdesignern Ville Toikka och maskdesigner Daniela Krestelica kompletterar helhetsintrycket. Regin i paritet med koreograf Örjan Andersson är så fräsch och närvarande.
Ett guldgrepp är som sagt att låta två kvinnor spela kärleksparet just på internationella kvinnodagen. Regissörens utgångspunkter visar att en mer än 200-årig opera har mycket att säga nutidsmänniskan.
Läs recensionen i sin helhet på VK PLUS