Brahms, Strauss och Sjostakovitj

NorrlandsOperans Symfoniorkester

Det finns ett före och ett efter. De fasansfulla världskrigen påverkade en hel värld. NorrlandsOperan uppmärksammar Förintelsedagen med en konsert som undersöker vad tiden före, mellan och efter krigen gjorde med musiken.

Information

Titel:
Brahms, Strauss och Sjostakovitj
Längd:

Priser

Ordinarie:
250 kr
Student:
160 kr
Ungdom till och med 19 år:
60 kr
Pensionär:
200 kr

Tidigare tillfällen

– Konsertsalen. Introduktion kl 18.30 i

Med sorg i hjärtat skrev Richard Strauss (1864-1949) stycket Metamorfoser för 23 stråkinstrument. Året var 1945. Dagen innan hade Wiens operahus bombats och Strauss insåg vilken förödelse nazismen ställt till med. Han var en av Hitlers favoriter och hade fogat sig i det för att kunna fortsätta skriva sin musik.

Samtidigt, i Ryssland, arbetade Dimitri Sjostakovitj (1906-1975) med sin nionde symfoni. Han var en stor nationalhjälte under den tid då krigen skakade landet och ”alla” gick på hans konserter. Den nionde symfonin skulle bli den mäktigaste någonsin, förklarade han. En hyllning till den ryska nationen, folket och Röda Armén som räddat fosterlandet från fienden. Men Sjostakovitjs nionde symfoni blev varken hjältemodig eller triumferande, snarare glad och lekfull. Besvikelsen var stor och ett år senare censurerades den på grund av ”ideologisk svaghet”. Sjostakovitjs inställning till Sovjetstaten förändrades och blev alltmer kritisk. Men han kunde de politiska spelreglerna och uttryckte sitt missnöje genom musiken.

År 1917 skakade Oktoberrevolutionen Ryssland. Tio år senare, 1927,  skrev den sovjetiske tonsättaren Alexander Davidenko ett körverk för att hylla revolutionen. Och 1962 arrangerade  Sjostakovitjs i sin tur om ett par av satserna. De är en nostalgisk tillbakablick på ungdomens revolutionsanda men speglar även de fasor som följde i krigens spår.

Den tyske tonsättaren Johannes Brahms (1833-1897) behövde aldrig uppleva något världskrig. Ändå var han en del av det samhälle och den tyska idealism som så småningom ledde till att nazismen kunde få fäste. Hans Schicksalslied (Ödessång) är ett av hans främsta körverk och bygger på dikter av den tyske poeten Friedrich Hölderlin.

 

Dela: