Senromantik med Operakören

Norrlandsoperans Symfoniorkester

Försommaren står för dörren. Säsongens sista konsert är en hyllning till rösten och till körsången. Tönu Kaljuste, före detta chefdirigent för Radiokören, leder Norrlandsoperans kör och Symfoniorkestern tillsammans med Umeå-födda tenoren Anders Lundström genom en njutningsfull majafton med några av körrepertoarens höjdpunkter.

Information

Titel: Senromantik med Operakören

Längd:

Priser

Ordinarie:
270 kr
Student/ung vuxen 19-26 år:
160 kr
Pensionär:
200 kr
Barn/ung vuxen 3-18 år:
60 kr

Tidigare tillfällen

När Johannes Brahms (1833-1897) år 1888 skrev nf Gesänge för kör á capella hade han 55 års livsvisdom i bagaget. Musikens och textens insiktsfulla klarsyn har gjort nf Gesänge till ett älskat stycke hos både publik och körsångare.

Tjugo år efter nf Gesänge hade Brahms kommit i kontakt med poemet Schicksalslied, Ödessång, av Friedrich Hölderlin. I tre år arbetade han med tonsättningen. Resultatet blev ett mångbottnat stycke där Brahms på ett snillrikt sätt får text och musik att samverka. Förmodligen är det en förklaring till den oemotståndliga kraft som uppstår när körens vilda ljudbild förenas med orkestern och musiken berättar om människans medfödda hemlöshet.

Kammarsymfoni nr 1 från 1906 av Arnold Schönberg (1874-1951) tänjer på tonalitetens gränser och blandar senromantiska klanger med infall av den atonalitet som är så typisk för Schönberg. Verket uruppfördes i Wien 1907.

I oktober 1938 hade samma tonsättares körstycke Kol Nidre urpremiär i Los Angeles. Bara en månad senare inträffade Kristallnatten i Tyskland under vilken synagogor, judiska hem och butiker förstördes av nazisterna. Kol Nidre är arameiska och betyder ”alla löften”. Inom judendomen är Kol Nidre en del av försoningshögtiden Yom Kippur. I detta stycke får vi möta den avskalade och experimentella Schönberg.

Tonsättaren och musikern Alma Mahler (1879-1964) var, som ena hälften av tonsättarparet Alma och Gustav Mahler, en produkt av den borgerliga sekelskifteskultur som innebar att kvinnan inte hade rätt att utöva musik utanför hemmet. Skriva går dock att göra även inom hemmets väggar och det undersköna stycket Fem sånger för röst och piano skrev hon 1910.

Dela: