En konstnärs plats
Ett av Arnold Schönbergs avgörande bidrag till musikhistorien är tolvtonstekniken – kompositionsmetoden som utgår från en speciell ordning av den kromatiska skalans tolv toner. Även om Schönberg med detta blev känd som något av en revoltör i musikhistorien var han politiskt konservativ. Han förespråkade filosofen Friedrich Hegels tes om historien som styrd av allmängiltiga principer och var ointresserad av att profilera sig som radikal. Utifrån ståndpunkten att ”en konstnär måste hitta sin plats i historiens utveckling”, utforskade Schönberg gränserna för ljud och toner under hela sitt yrkesliv. Det stack i ögonen på den högerpopulistiska samtiden i Schönbergs födelsestad Wien. Nazisterna svartlistade hans musik och 1933 kunde han inte längre stanna i Europa. Som många andra judiska kulturarbetare emigrerade han till USA.
Arbetet med Kammarsymfoni nr 2 hade han påbörjat 1906, men skisserna fick ligga orörda i över 30 år. Först 1939 var stycket klart. Schönberg hade då hunnit göra skandal med sin första kammarsymfoni, skrivit en rad atonala stycken och gått varvet runt: i den andra kammarsymfonin skrev han åter igen tonalt. Resultatet är ett djupt gripande stycke, skrivet samma år som andra världskrigets utbrott.
Schaefer, Hoffmann och Guro Kleven Hagen
Kvällens konsert dirigeras av Henrik Schaefer, aktuell på Norrlandsoperan med höstens uppsättning av operan Hoffmanns äventyr, med premiär 29 oktober. Schaefer har varit chefdirigent vid Wermland Opera i Karlstad samt vid GöteborgsOperan och är sedan 2021 chefdirigent vid Folkoperan i Stockholm.
En glimt av opera inleder också den här konserten, i form av uvertyren till E. T. A. Hoffmanns sagoopera Undine. Operan hade premiär 1816 i Berlin och är en högromantisk, becksvart kärlekshistoria som slutar med så kallad ”Liebestod” – ond, bråd kärleksdöd.
Vid konserten framträder Schaefer även som violast tillsammans med violinisten Guro Kleven Hagen i Mozarts Sinfonia concertante. Guro Kleven Hagen är sedan 2018 konsertmästare vid operan i Oslo. Hon har spelat med flertalet europeiska orkestrar och är sedan fem år även konstnärlig ledare för kammarmusikfestivalen Valdres Sommersymfoni.
Sjungande stråkar
Med Sinfonia concertante kastas lyssnaren omedelbart in i Mozarts lika överjordiskt vackra som vildsinta värld. Genren, sinfonia concertante, är ett slags hybrid mellan konsert och symfoni. Mozart komponerade verket år 1779, då 23 år gammal, strax innan han lämnade Salzburg och flyttade till Wien, där han skulle göra några av sina allra största operaframgångar. Möjligen hörs det i musiken att Mozart är på väg mot operans värld – violan och violinens stämmor påminner ofta om två sjungande röster som tillsammans skapar ett kalejdoskop av dramatiska klanger.
Violinen var också det instrument som gav den då 22-åriga slovenska tonsättaren Nina Šenk första pris i Young Euro Classical Festival i Berlin 2004. Sedan succén med sin första violinkonsert har Šenks verk framförts över hela världen, och vid den här konserten möter vi hennes stycke Elements från 2014.