Marknadsföringsmaterial för våra lokala arrangörer


Bilder/filmer

Klicka på bilden för att hämta en fullstor fil.

 

 

 

 

 


Turnéaffischer/flyer:

Affischer och andra trycksaker för turné görs i Norrlandsoperans grafiska profil.

Arrangörer kan få ett mindre antal turnéaffischer skickade, utskrivna av Norrlandsoperan.
Kontakta ansvarig producent för leverans.


Pressbilder mm:

På Norrlandsoperans nyhetsrum finns allt ev. pressmaterial samlat.
Använd Sök-funktionen för att snabbt hitta rätt bilder. Om du saknar något kontakta oss.

 


Text och mer info om föreställningen:

Som arrangör kan du använda Norrlandsoperans webbtexter i sin helhet eller delar av den på det sätt som passar era kanaler. 

Norrlandsoperans symfoniorkester

Kammarmusik i vårtider med dirigent Christian Karlsen och delar ur Norrlandsoperans symfoniorkester.

Igor Stravinskij hade nyligen flyttat till Los Angeles när han 1941 komponerade Danses Concertantes. Verket var en beställning från Werner Janssen Symphony, och det var Stravinskij själv som dirigerade uppförandet i februari året därpå. Två år senare skapade den legendariska koreografen George Balanchine en balett utifrån musiken, med premiär i New York 1944. Den som förknippar Stravinskij med Våroffer – den himlastormande baletten som enligt myten var så utmanande att det utbröt slagsmål i salongen – möter i Danses Concertantes en annan sida av tonsättaren: krispigt ljus och mjukt vindlande.

1946 ledde Lou Harrison uruppförandet av Charles Ives tredje symfoni med New York Little Symphony. Året därpå fick Ives Pulitzerpriset i musik för symfonin. Redan 1901 hade Ives, som då var organist i Central Presbyterian Church i New York, komponerat tre verk för orgel, vilka blev utgångspunkten för den tredje symfonin. Titeln ”Camp Meeting” anspelar på det tidiga 1800-talets väckelsemöten, vilka genomfördes i Nordamerika under The Great Awakening. Ives hade själv deltagit i frireligiösa sammankomster under sin uppväxt, och i symfonin vävde han in fragment av flertalet amerikanska hymner.

Ett helt annat tonspråk möter vi hos den estniska tonsättaren Helena Tulve. Tulve har själv beskrivit det estniska landskapet och språket som viktiga inspirationskällor när hon komponerar, men i hennes musikaliska värld går också att urskilja impulser av elektroakustisk musik och improvisationsmusik. à travers, ett av Tulves tidiga stycken, rönte stor uppmärksamhet vid International Rostrum for Composers i Paris 1998. Verket skapar en svindlande känsla av upplösning av tid och rum, något som tycks genomsyra Tulves hela musikaliska filosofi: ”For me, creation is not an activity I already know, but a voyage of discovery into the unknown.”

Också John Adams minimalistiska kultverk Shaker Loops från 1978 kan ge känslan av en upptäcktsfärd i det okända. Stycket blev Adams genombrott, och musikens block av repetitiva stråkar kastar lyssnaren in i ett meditativt tillstånd, inte olikt den känsla av trans som kan uppstå av att lyssna på elektro. Adams musik lockar såväl den inbitna konsertpubliken som filmindustrin, och 2017 användes hans musik i den Oscarsnominerade filmen Call me by your name. Liksom hos Charles Ives finns religiösa konnotationer i verkets titel, då Shaker också är namnet på en asketisk sekt.

Christian Karlsen, en av Europas ledande dirigenter, har arbetat med de flesta av världens främsta nutida tonsättare, däribland Polarpristagarna Steve Reich, Kaija Saariaho och Sofia Gubajdulina. 2015-2017 var han konstnärlig ledare för nederländska festivalen Dag in de Branding och 2008-2014 var han konstnärlig ledare för New European Ensemble. 2018 grundande han tillsammans med pianisten David Huang festivalen Gränslandet Symfonisk Fest på Trädgården i Stockholm. Ett av huvudnumren under 2020 års festival var just Shaker Loops.

 

Dela: