Program
Claude Debussy: Petite Suite, 13 min
I. En bateau
II. Cortège
III. Menuet
IV. Ballet
Gabriel Fauré: Pelléas et Mélisande, svit, 18 min
I. Prélude
II. Entr’acte: Fileuse
III. Sicilienne
IV. La mort de Mélisande
Paus 30 min
Francis Poulenc: La Voix humaine, 40 min
Mer om konserten
FRANSK AFTON MED FÄRGSTARK VÄRLDSSOPRAN
Världssopranen Patricia Petibon kommer till Sara Kulturhus för utgjuta kärleksbetygelser via telefonen i Francis Poulencs ikoniska La Voix humaine. Dessutom bjuds på ytterligare franska klenoder av Debussy och Fauré.
Kvällen inleds med en klassisk favorit. Lilla sviten, eller Petite Suite som den heter på franska är en riktig evergreen vad gäller den klassiska repertoaren. Debussys korta svit i fyra delar, är ursprungligen skriven för fyrhändigt piano, men det är orkesterversionen som kanske ändå blivit den mest populära. Det är också den vi hör under kvällens program. Musiken är omedelbart igenkänningsbar. Även om man inte kan titeln, nynnar man gärna med i de vaggande lätta melodierna.
Detsamma gäller för Gabriel Faurés orkestersvit Pelléas et Mellisande – från början ett sceniskt musikstycke baserat på Maurice Maeterlincks symbolistiska drama från 1892 med samma namn. En pjäs om undertryckt passion och oförlöst kärlek som kommit att inspirera en rad prominenta fin-de-siècle-tonsättare, allt från i programmet redan nämnda Debussy till Sibelius. Faurés sceniska musikstycke utgörs av fem sånger med engelsk text inspirerade av Maeterlincks drama, uruppförandet skedde i London 1898. Några år senare, år 1900, omvandlade Fauré sångerna till en orkestersvit. Mélisandes sång ströks, den tredje satsen Sicilienne, med sin vindlande vackra flöjtmelodi har kommit att bli den kanske mest berömda, älskad av många ännu i våra dagar.
Efter paus är det så dags för kvällens huvudgäst, Patricia Petibon. Den färgstarka, franska koloratursopranen har en bred repertoar som spänner mellan fransk barock och modern musik. Som den sopranstjärna hon är, alternerar hon sina framträdanden mellan de stora operahusen i Europa och övriga världen. Där också Sverige ingår. Kvällens framträdande är dock det första på Sara Kulturhus.
Denna afton bjuder hon på fransk 1900-tals-oprea i bästa stil. La Voix humaine av Francis Poulenc är en en akts-opera baserad på Jean Cocteaus berömda pjäs Vox Humana, vilken gestaltar en kvinna som över telefon tvingas ta avsked från sin älskare. Cocteau intresserade sig för telefonens inverkan på den mänskliga kommunikationen, hur man sceniskt man gestalta ett avsked mellan två före detta älskade, utan den fysiska närvaron av den andre. Operan uruppfördes på Opéra-Comique i Paris 6 februari 1959 och hade svensk premiär på Kungliga Operan i Stockholm den 19 april 1974 och har sedan dess spelats flera gånger på svenska operascenen. Petibon har nyligen sjungit verket på Opera National du Rhin i Strasbourg, hon anländer med andra ord med ett, för henne, dagsfärskt verk.
Francis Poulenc förstod genast teaterstyckets dramatiska potential, och omvandlade den till en en-akts-opera. Intrigen är till synes enkel. På sin säng, i sin paris-lägenhet ligger en kvinna utsträckt. Hon är alldeles orörlig, som vore hon död. Men så hörs en telefon ringa, och plötsligt vaknar kvinnan till liv. Det är hennes före detta älskare som ringer. Ett sista farväl innan ett nytt kapitel i hans liv tar vid, äktenskapet med en annan. Kvinnan i telefonen kämpar in i det sista med att behålla en slags sval värdighet, i samtalet med ex-älskaren, men till slut när minnena översköljer henne bryter hon slutligen samman. Dramats båge, från utsläckt uppgivenhet till expressiv förtvivlan tillbaka till hopplös besvikelse lämpar sig väl för musikalisk lek och smäktande uttrycksfullhet. Ett perfekt verk för färgstarka Petibon som här får fritt spelrum för sin dramatiska förmåga.