Kvällens program
Franz Schubert: Die Zauberharfe, Ouvertyr (‘Rosamunde’), 10 min
Maria W Horn: Phantom of Grace för disklavier and orchestra, 20 min
Beställningsverk för Disklavier och orkester och uruppförande
Paus, 30 min
Paul Hindemith: Mathis der Mahler, 25 min
Mer om konserten
Titeln till Maria W Horns Phantom of Grace för självspelande piano och orkester kan, med Horns egna ord, syfta både på flygeln som instrument och på dess symbolvärde av elegans och behag. Titeln kan också syfta på ett spökskepp som sakta rullar in mot hamn. På avstånd ter sig skeppet rofyllt och vackert, men vädrets skiftningar är bedrägliga. Musikaliska vågrörelser och motrörelser i olika tempon rullar som vågor mot skrovet och för skutan mot outforskade vattenmassor.
I stycket har Maria W Horn velat fånga flygelns inneboende spektrala egenskaper och utöka dessa till att omfatta hela orkesterns klangvärld. Genom att analysera pianosträngens övertonsserie har hon tagit fram en skala som fungerar som utgångspunkt för styckets harmonik, inspirerad av den spektrala kompositionsmetod som utvecklades i Frankrike under tidigt 1970-tal. Med hjälp av algoritmiska metoder har hon bearbetat melodiska fraser och arpeggion, med effekten att det tonala materialet förskjuts samtidigt som rytmiska figurer rör sig gentemot varandra.
Maria W Horn (född 1989 i Härnösand) komponerar i varierande format: från analoga syntar till kör, stråkinstrument, orgel och kammarmusik. Ofta kombinerar hon elektroniska ljud och algoritmiska kompositionsmetoder med akustiska instrument.
Under ledning av chefdirigent Eduardo Strausser framför Norrlandsoperans symfoniorkester efter pausen Paul Hindemiths (1895–1963) symfoni Mathis der Maler (Matthias målaren). Musiken kommer från en opera med samma titel om konstnären Matthias Grünewalds liv och hans största verk: altarmålningen Isenheimaltaret (1512–1516) som finns att se i Colmar i Alsace.
Mellan raderna ställer operan frågan på sin spets vilket ansvar konstnären har för samhället. Grünewald levde under bondekriget i Tyskland då livegna bönder gjorde uppror mot sina feodalherrar men slogs ned av yrkesarméer. I Hindemiths opera slutar Grünewald sitt arbete som hovmålare i solidaritet med bönderna, men stöts bort och tar då sin tillflykt till skogen. Där drömmer han att han är den helige Antonius som möter eremiten Paulus. Paulus säger till honom att det var fel att vända konsten ryggen, varpå Grünewald dör.
Innan operan var färdig – den uruppfördes 1938 – skapade Hindemith symfonin, där respektive sats utgår från några av Isenheimaltarets bilder. Den första, Engelkonzert (änglakonsert, som också är operans uvertyr), skildrar hur Maria och Jesusbarnet hör änglarnas serenad. Med skimrande ackord i G-dur reflekterar musiken målningens breda ljusfält. Trombonerna introducerar den medeltida sången Es sungen drei Engel innan fraset av änglarnas vingar tar form genom flöjtens drillar och violinens kvitter. Den andra, Grablegung (Gravläggning), utgår altartavlans bild av hur den korsfäste Jesus läggs i graven. Den kommer från operans sista scen, när Grünewald ska dö. Den sista satsen skildrar hur Antonius möter Paulus – musikaliskt sammanflätad med den medeltida sången Lauda Sion Salvatorem.
Som verksam i Nazityskland i början på 1930-talet ställdes också Hindemith inför frågan om konstens roll i förhållande till politiken, om än i en helt annan kontext än i berättelsen om Grünewald. Nazisterna avskydde Hindemiths musik, och en månad efter symfonins uruppförande med Berlinfilharmonikerna 1934 förbjöds ett framförande på grund av rapporter om att Hindemith hade uttalat sig kritiskt om Hitler. Gradvis klippte han banden med Tyskland, och 1938 flyttade han: först till Schweiz och därefter till USA.
Musikerna
Dirigent: Eduardo Strausser
Eduardo Strausser född 1985 i São Paulo, Brasilien, numera bosatt i Berlin. Han är flitigt anlitad av konsert- och operahus i Europa, Latinamerika, USA, Australien och Nya Zeeland och har arbetat med såväl nyskrivna verk som klassiska operor. Han talar åtta språk flytande och beskrivs av många som en karismatisk dirigent. Så är han också omåttligt populär bland Norrlandsoperans symfoniorkesters musiker – vilket bidrog till han utsågs till chefdirigent med ansvar för kommande programläggning.
Solist: Yamaha Disklavier
Yamaha Disklavier är en akustisk flygel utrustad med avancerad elektronik och sensorer som bland annat gör det självspelande och där flygeln kan skicka digitala signaler för att kontrollera annan musikalisk eller audiovisuell utrustning. Det är en helt självstyrande enhet som med avancerad mekanik gör att pedalerna och tangenterna kan röra sig utan att någon pianist är på plats. Självklart går det även för en pianist att spela på flygeln, spela in egna stycken och ackompanjera andra musiker.
Violin 1
Meddelas senare, Meddelas senare, Miguel Chamorro, Per-Erik Andersson, Kitiara Braune, EvaBritt Molander, Mikhail Zatin
Violin 2
Pontus Björk, Clara Bjerhag, Kersti Wilhelmsson, Meddelas senare, Meddelas senare, Meddelas senare, Meddelas senare
Viola
Malgorzata Blaszczyk, Ester Forsberg, Åsa Hjelm, Meddelas senare, Meddelas senare
Cello
Meddelas senare, Bekhbat Tsagaanchuluun, Karin Bjurman, Kerstin Isaksson, Kristina Tereschatov
Kontrabas
Jan-Emil Kuisma, Charlotte Petersson, Josefin Landmér
Flöjt
Ebba Wallén, Pepita del Rio
Oboe
Yui Ito, Johannes Ögren
Klarinett
Tania Villasuso Couceiro, Jonas Olsson Hakelind
Fagott
Meddelas senare, Maria Kindell
Valthorn
Orvar Johansson, Yerang Ko, Edna Fernandes, Anders Kjellberg
Trumpet
Malin Silbo-Ohlsson, Andreas Carlsson Walleng
Trombon
Peter Nygren, Daniel Hedin, Mathias Petersson
Tuba
Linus Mattsson
Pukor
Ian Piniés
Slagverk
Maximiliano Polo, Meddelas senare, Meddelas senare