Juvlla- joulu- julkonsert!

Mer om konserten

Kaamos är ordet för midvinter på meänkieli. På nordsamiska heter det Skábma – tiden då polarnattens mörker ligger kompakt och ogenomträngligt och solen aldrig går upp. Kaamos är en tid för inomhussysslor men också för eftertanke, samvaro och inte minst för musik och berättande. På det sättet kommer årets mörkaste tid också, i likhet med julevangeliets budskap om frid på jorden, även med ett löfte om hopp och ljus.

Med årets julkonsert fokuserar Norrlandsoperan på Sveriges nationella minoritetsspråk. Umeå ingår i förvaltningsområdet för samiska, finska och meänkieli och har därmed ett särskilt ansvar att främja och skydda de kulturer och minoritetsspråk som under lång tid osynliggjorts i Sverige. Under konserten, som leds av Karl-Johan Ankarblom, möter publiken ett pärlband av artister som på olika sätt har anknytning till dessa kulturer. Utöver Norrlandsoperans symfoniorkester medverkar även Norrlandsoperans barnkör.

En viktig insats för den hotade umesamiskan gör Katarina Barruk, uppvuxen i Lusspie (Storuman) och Gajhrege (Gardfjäll). Barruk är en av få unga samer som talar umesamiska flytande, och med sitt kompromisslösa artistskap har hon blivit en viktig företrädare för sitt modersmål. Den ordlösa sången kommer först, har hon berättat, därefter texten. Hennes musik innehåller både jojk och röstimprovisation och hittills har hon släppt två album, Báruos och Ruhttuo. Under hösten har hon även gjort ett samarbete med Norrlandsoperans symfoniorkester där hennes låtar arrangerats för orkester.

Poeten och renskötaren Simon Issát Marainen jojkar och sjunger på sitt modersmål nordsamiska. Issát Marainen kommer från Vuolle Sohpar/Nedre Soppero och är renskötare och renägare. Han sjunger också i det svensk-norska jazz- och popbandet Ára. Om jojken har han sagt att ”om jojken var ett språk vore det också mitt modersmål”.

Musikern och journalisten Hasse Alatalo är känd från musikgruppen Norrlåtar och talar flytande meänkieli, tornedalsfinska, som sedan år 2000 är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Vid konserten framför Alatalo sånger på meänkieli som är arrangerade för orkester, bland annat Julvisa i Finnmarken som han har översatt till meänkieli för just denna konsert. Med boken Nurmen lintu – Ängelns fågel (2004) – dokumenterade han även Tornedalens muntligt bevarade folkmusik. Boken innehåller texter till 152 sånger på tornedalsfinska och riksfinska med noter och även svenska översättningar.

Utöver samiska och meänkieli tar kvällens konsert också form genom ett antal nordsvenska dialekter. Berättaren och spelmannen Thomas Andersson är känd för sina berättelser från den västerbottniska landsbygden som han framför på burträskmål. Hösten 2024 har han också varit aktuell på Västerbottensteatern med föreställningen När Vår Herre gjorde Bygdsiljum och allt det andra. Vid konserten läser han julevangeliet på burträskmål.

Berättandet står i centrum även för Ulrika Bodén, som sjunger på ångermanländska. Bodén kommer från Helgum utanför Sollefteå och har bland annat tonsatt poeten Nicke Sjödins diktsamling Kvinnfolke som handlar om kvinnor från trakten kring Junsele. Vid julkonserten sjunger hon bland annat den älskade julpsalmen Det är en ros utsprungen på junselemål.

Konferencierer för konserten är manusförfattaren och journalisten Regina Veräjä från Pajala, som har meänkieli som modersmål, och Susanna Levonen, mezzosopran vid Norrlandsoperan. Levonen är med sitt riksfinska påbrå tvåspråkig på svenska och finska och vid konserten sjunger hon bland annat Sibelius julvisa.

Samarbete med Kiruna kommun

Bildmaterial av fotograf Borg Mesch som visas under konserten kommer från Kiruna Bildsamling.