Byström och Tjajkovskij

Program

Mer om konserten

Kvällens program är en resa genom tid, rum och sinnestillstånd. Musiken sträcker sig från skimrande, nutida ljudlandskap och stilla eftertanke till en dramatisk final i en omtyckt 1800-talsklassiker. Dirigent är Diego Matheuz från Venezuela och som solist hör vi flöjtisten Laura Michelin.

Konserten inleds med Orpheus’ Comet av den bulgarisk-brittiska tonsättaren Dobrinka Tabakova. Verket är inspirerat av både myten om Orfeus och bilden av en komet som färdas genom rymden.

Tabakova föddes i Bulgarien men flyttade som barn till London, där hon senare utbildade sig vid Guildhall School of Music and Drama och King’s College. Orpheus’ Comet var det första verk Dobrinka Tabakova skrev under sin tid som hustonsättare hos BBC Concert Orchestra.

I arbetet med verket inspirerades hon av myten om Orfeus och av den romerske poeten Vergilius stora verk Georgica, där berättelsen om Eurydike och herden Aristaios vävs samman med skildringar av bin och biodling. Just bin har haft en stor betydelse för musikens uttryck. Tabakova har beskrivit hur deras surrande blev till musik.

Verket inleds med ett lågmält vibrerande ljud i hornen som sakta växer till klanger och rytmer som rör sig genom orkestern. Så småningom träder en högtidlig koral fram, innan musiken byggs upp mot finalen.

Därefter följer Halkyoniska dagar av den svenska tonsättaren Britta Byström. Ett verk för flöjt och orkester där tiden nästan tycks sakta ner. Titeln beskriver en period av lugn och milt väder och uttrycket används ofta för att beskriva idylliska eller fridfulla tider.

I Byströms musik får klangerna dröja kvar och förändras långsamt. Musiken är svävande, samtidigt som små förskjutningar i rytmer och klanger hela tiden gör verket levande.

Britta Byströms verk framförs regelbundet av orkestrar och ensembler runt om i Europa och USA. Hon är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och har bland annat varit hustonsättare vid Sveriges Radios Symfoniorkester. 

Solist är flöjtisten Laura Michelin, uppvuxen i Norrköping och utbildad vid bland annat Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Efter paus väntar Pjotr Tjajkovskijs Symfoni nr 5 i e-moll. Tjajkovskij, som levde 1840–1893, var en rysk tonsättare. Bland hans mest berömda verk finns baletternaTörnrosa, Svansjönoch Nötknäpparen.

Symfoni nr 5 genomsyras av kampen mellan mörker och hopp. Symfonin komponerades 1888 under en period då Tjajkovskij tvivlade på sin egen skaparkraft. I brev beskrev han hur han oroade sig för att inspirationen hade övergett honom. Resultatet blev trots det ett av hans mest omtyckta och spelade verk.

Genom hela symfonin återkommer ett ödesmättat tema, först presenterat av klarinetterna i öppningen. Temat förändras och återkommer sedan i olika skepnader genom verket, ibland hotfullt och tungt, ibland nästan triumferande. Musiken rör sig mellan det innerliga och det explosiva, och i inledningen till den andra satsen hörs ett av Tjajkovskijs mest berömda hornsolon.

Finalen växer fram med kraft och energi. Av orkestern krävs hela registret, från det lågmälda och sköra till det majestätiska.