Cello

Kerstin Isaksson

”Cellon har alltid varit mitt instrument, jag tror helt enkelt inte att jag skulle ha trivts med något annat” 

Cello: Kerstin Isaksson

Möt musikerna

Jag kommer från Gammelstad utanför Luleå. Efter studierna på Musikhögskolan i Stockholm kändes det rätt naturligt att söka sig norrut igen. Ända sedan jag besökte Umeå för första gången, när jag provspelade för min plats i symfoniorkestern, har jag tyckt att det är en väldigt trevlig stad att bo i.

Cellon har alltid varit mitt instrument, jag tror helt enkelt inte att jag skulle ha trivts med något annat. För att få nya musikaliska och instrumentala insikter så spelar jag trumpet också, men på en mycket blygsam nivå. Utöver att sitta i symfoniorkestern så spelar jag också gärna kammarmusik tillsammans med några av mina kollegor, i Avatarkvartetten.

Jag har jobbat 30 år i Norrlandsoperans symfoniorkester. Ett av mina starkaste musikaliska minnen härifrån är uppsättningen av operan Elektra under kulturhuvudstadsåret 2014. Helheten var imponerande, och det var häftigt att få vara en del av en större orkester än vi vanligtvis är.

Musiker har jag alltid varit men jobbade under en period också parallellt på Sveriges Radio P2 som programledare för ett program som hette Entré. När jag studerade vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm drygade jag ut studiekassan genom att jobba som väktare på Securitas.

När jag var i sexårsåldern ville jag däremot bli ”sopgubbe”, för de fick åka på ett trappsteg utanpå sopbilen mellan soptunnetömningarna. Efter det lockade tanken på att bli busschaufför eftersom jag ville sitta bakom ratten på ett stort fordon. Därefter drömde jag om att bli helikopterförare. Det drömmer jag fortfarande om, men det får bli i mitt nästa liv.

Att få vara en del av en orkester och framföra musik som kan beröra och betyda något för människor, är det som är bäst med mitt jobb. Om jag fick veta att jag någon gång under alla år som musiker har lyckats beröra en människa på djupet och bidragit till en oförglömlig upplevelse, då skulle det vara det jag är mest stolt över. Det är också fantastiskt att få arbeta med kollegor som besitter en enorm spetskompetens inom sina respektive områden.

Personligt

Under åren har jag lärt mig att vara mer ödmjuk och att man ska akta sig för att kasta sten i glashus. På sommaren njuter jag av att vara på landet och djupdyka i någon odling i trädgården eller hjälpa till i bigården. På vintern spelar jag gärna squash. När jag är ledig lyssnar jag helst på tystnaden.

”I play for God and the composer, and the audience is allowed to listen”.

Jag var på kurs för Amadeuskvartetten för över tjugo år sedan, och under en lektion med primarien Norbert Brainin sade han lite högtravande: ”I play for God and the composer, and the audience is allowed to listen”. Det uttalandet förbryllade mig då. Jag tyckte till en början att det var världsfrånvänt, men det är ett citat som jag har återkommit till med jämna mellanrum under åren och vridit och vänt på. Nuförtiden ger det mig styrka att alltid försöka göra mitt bästa, speciellt i situationer då jag, som i orkestern, är en ytterst liten del i ett stort maskineri.