The Galloping Cure – galopperande trender och priset vi betalar

Det är sommar och Mats G. Hansson tillbringar det mesta av tiden på sitt sommarställe i Stockholms skärgård. Samma plats där han för några år sedan föll ner från taket och bröt ett revben. På sjukhuset fick han OxyContin utskrivet mot smärtan.  

OxyContin är det beroendeframkallande läkemedel som aggressivt marknadsfördes i USA på nittiotalet. Allmänläkare skrev ut det mot ryggont och andra vanliga åkommor. När patienterna inte kunde få ut mer, gick många av dem över till heroin och fentanyl. Mellan 1999 och 2019 förlorade över 500 000 amerikaner livet i opioidöverdoser.  

Svalde Mats sina piller?

– Självklart, det är ett mycket effektivt läkemedel. Det är inte medicinen i sig som är problemet, säger han. 

Vilka preparat eller vårdmetoder vi än talar om måste vi väga för- och nackdelar mot varandra, menar han. Det finns inga läkemedel utan bieffekter. Men hoppet om en enkel lösning kan göra oss förblindade – som i The Galloping Cure, när invånarna i staden uppmuntrar varandra att prova de berusande karusellhästarna. 

”Det finns inga läkemedel utan bieffekter”

Mats, som varit föreståndare för Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) vid Uppsala universitet, är väl bekant med många av de problem vi ställs inför i vården. Med sin tvärdisciplinära forskargrupp har han bland annat vridit och vänt på etiska dilemman kring nya genetiska tester. Bör vi exempelvis informera nyblivna föräldrar om vilka sjukdomar som väntar deras barn längre fram i livet? 

Under skrivandet av operan The Galloping Cure hade han och Susanne Lundin, professor emerita i etnologi vid Lunds universitet, nöjet att diskutera liknande frågor med tonsättaren Missy Mazzoli och librettisten Royce Vavrek.  

Gruppen sammanfördes av Riksbankens Jubileumsfond och Dan Turdén, operachef på Norrlandsoperan. Tillsammans diskuterade de ordval och deras bredare betydelse, i den verklighet som forskarna mött i sina studier.  

Operans tema med ”trendande medicin” i form av hästar är välfunnet, tycker Mats G. Hansson, för samma fenomen återkommer gång på gång. Nu senast med Ozempic som blivit ett populärt viktminskningspreparat i västvärlden. Vilka konsekvenser det kan få, kan han inte uttala sig om, men han har noterat den intensiva marknadsföringen.  

– När det gäller vikt och hälsa finns det livsstilsfaktorer att tänka på. Kanske bör vi ändra vår livsstil snarare än att börja injicera ett läkemedel? 

”Kanske bör vi ändra vår livsstil snarare än att börja injicera ett läkemedel? ”

I höstas reste de båda professorerna till Glasgow för att medverka i en workshop med regissören Tom Morris och solisterna. Sällskapet skrattade gott när Mats påpekade att det finns en viss skillnad mellan ”shit doctor” och ”shitty doctor”. Det förstnämnda låter som ett hårdare domslut, medan det senare är mer av ett allmänt klagomål. 

Operans läkare Teresa Hart – är hon en ”shitty doctor”?  

Nja, Mats G. Hansson undviker helst snabba slutsatser.

– Skuldfrågan är ofta komplex. När det gäller opioidskandalen i USA är det väldigt enkelt att måla upp läkemedelsföretaget som bovar. Men folkhälsomyndigheten hjälpte ju till, när de förklarade att smärta i ländryggen är ett folkhälsoproblem som kan medicineras. Och vi ska komma ihåg att en sådan här historia endast blir möjlig när vi själva spelar med.

Text: Hanna Kangassalo