Hagar Malin Hellkvist Sellén: "Det är en spännande tid att verka från Umeå"

Om vi rotar i ditt arkiv – vilket av dina verk skulle du vilja lyfta upp lite extra?

– Oj svårt! Alla mina verk har en särskild plats i mitt hjärta. Jag har haft så många roliga processer med fina team och inte minst möten med publiken. Några verk sticker ändå ut i termer av att de har representerat tydliga kliv eller skiften i mitt koreograferande. Jag vill bland annat lyfta Dom ger tanken kropp från 2003 som var första gången jag arbetade ur ett queert perspektiv. Det kan även ha varit det första uttalat queera verket inom svensk danskonst. Bättre folk 2006 tog många med storm och jag tror faktiskt att om någon skulle göra historielinjen för svensk samtidskoreografi skulle det verket ha en plats som ett banbrytande verk där.

2008 skapade Hagar Malin Hellkvist Sellén Rosa löften, en samproduktion med Norrlandsoperan. Ett 20 minuters utdrag av verket visades vid Norrlandsoperans 50-årsjubileum 2024. Foto: Åse Bengtsson-Hellin

Du arbetar just nu med ditt nya verk Driv Hunger. Hur har sättet du tar dig an ett projekt förändrats genom åren?

– Tidigare förknippade nog många mina verk med tydlig tematik, och så är det inte alltid längre. Det började locka att se vad som händer om jag går in i processen mer öppet och intuitivt. Det är nog en trygghet som kommer med erfarenheten: jag känner inte längre stress över den konstnärliga processen, jag vet att jag kommer i land med verket. Det ger mer kreativt utrymme, jag slipper forcera något och kan lita på processen och hantverket som jag, dansarna och det övriga konstnärliga teamet besitter.

Så var börjar processen?

– Titeln är otroligt viktig, den måste fånga mitt och förhoppningsvis även publikens intresse och det gör den genom att väcka frågor. Jag brukar säga att titeln är första mötet med verket. Driv Hunger är en spännande titel tycker jag, konkret och mystisk på samma gång och det är inte givet vad den betyder. I det här fallet har jag inte kommit på titeln själv utan lånat den från ett alster av grafikern Lina Nordenström.

”De jag väljer att samarbeta med – kompositör, ljusdesigner, dansare – sätter också förutsättningarna för vad verket ska bli.”

Finns det en tydlig plan?

– Nej, jag försöker att inte formulera för mycket, inte staka ut vägen innan jag går in i studion med teamet. Jag vill att verket ska få växa fram tillsammans med dansarna och jag vill vara lyhörd för var processen tar oss. De jag väljer att samarbeta med – kompositör, ljusdesigner, dansare – sätter också förutsättningarna för vad verket blir. Konstnärlig process är för mig att vara närvarande och att våga befinna sig i osäkerhet.

Driv Hunger har premiär den 13 november på Norrlandsoperan, och turnerar med Dansnät Sverige hösten 2026 och våren 2027. Foto: Sofia Runarsdotter.

Den Umeåbaserade musikern och kompositören Anna Levander – bland annat känd från gruppen Dolce – skapar musiken för Driv Hunger, hur kom samarbetet till?

– Vi känner inte varandra sedan tidigare så det här blir vårt första samarbete så det känns både spännande och roligt. Jag tog kontakt med Anna för att jag känner ett släktskap. Mötet mellan koreografin och musiken är viktigt och det ena får inte kännas underordnat det andra. Det är lustfyllt att uttrycken växer fram tillsammans i denna process.

Driv Hunger är det tredje verket du skapar sedan du och verksamheten flyttade hem till Umeå för tre år sedan, efter mer än två decennier i Stockholm. Hur är det att verka som koreograf i Umeå jämfört med Stockholm?

– På ett sätt är det ingen större skillnad, det koreografiska arbetet utförs på samma sätt. Jag har dessutom arbetat återkommande i Umeå och Västerbotten under hela mitt yrkesliv då jag har alltid haft en arbetsfot här och bl a samproducerat återkommande med Norrlandsoperan. Jag upplever många positiva effekter av att bo här och jag har hittat många fina samarbetspartners här, vilket är otroligt värdefullt. Utmaningen med att verka här är att det hittills inte varit möjligt för min verksamhet att söka kommunala eller regionala verksamhetsstöd inom dans. Det har gjort att verksamheten jag driver försvagats ekonomiskt av flytten hit. Jag vill kunna fortsätta med hög konstnärlig kvalitet så jag hoppas på förändringar på detta område. Region och kommun behöver förstå att för att det ska finnas fria professionella verksamheter på dansområdet i regionen så måste detta förbättras.

”Det är många danskonstnärer som tvingas lämna yrket och då försvinner kompetens och intressanta konstnärskap från fältet.”

Ser du några tecken på utveckling där?

– En milstolpe det senaste året är Hemvisten – professionella danskonstnärers arbetsplats som håller till i Folkuniversitetets lokaler mitt i stan. Vi är många som arbetat för att få till detta sammanhang. På Hemvisten har vi som är medlemmar i Danscentrum Norr studio och kontorslokal och att ha denna bas gör en stor skillnad. Förhoppningsvis blir Hemvisten bli en permanent lösning för det professionella danslivet.

Hagar Malin Hellkvist Selléns Vi rör oss mot slutet skapades som en koreograferad utställning för Västerbottens museum i samproduktion med Norrlandsoperan. Foto: Sofia Runarsdotter.

Hur är förutsättningarna generellt för att verka inom danskonsten i Sverige?

– Det är utmanande tider för kulturen. Många känner av ekonomiska neddragningar i takt med att allt blir dyrare. Det är många danskonstnärer som tvingas lämna yrket och då försvinner kompetens och intressanta konstnärskap från fältet vilket i slutändan drabbar publiken. Samtidigt är vi många som stretar på och löser liv och arbete som frilansare eller inom konstnärsdrivna verksamheter med små marginaler. Jag känner både tacksamhet och stolthet över mitt skrå. Vi behöver en stärkt kulturpolitik!

Och ur ett lokalt Umeå/Västerbotten-perspektiv?

– Det finns mycket som behöver göras för att stärka dansens infrastruktur i länet och för att stärka danskonstnärers möjlighet att verka professionellt. Det senare är oerhört viktigt för det ökar tillgången till danskonst i länet. Jag känner mig samtidigt hoppfull. Jag upplever en kraftsamling för danskonsten i Västerbotten just nu. Vi är många som vill arbeta för förändring och stärkta villkor för danskonsten och våra villkor som danskonstnärer här. Det är en spännande tid att verka från Umeå.