Operans historik Musik & libretto
.
”The Death of Klinghoffer is one of the most controversial operas ever created.”
Operans historik
The Death of Klinghoffer baseras på en verklig händelse, kapningen av kryssningsfartyget Achille Lauro som utmynnade i dödsskjutningen av Leon Klinghoffer. Sedan premiären 1991 har operan väckt starka reaktioner och kommit att omtalas som ”one of the most controversial operas ever created”. Den 8 oktober, på Leon Klinghoffers dödsdag, har The Death of Klinghoffer Sverigepremiär på Norrlandsoperan.
1. Kapningen: Den 7 oktober 1985 kapas kryssningsfartyget Achille Lauro strax utanför Egyptens kust. Fyra medlemmar i Palestinska befrielsefronten tar kontroll över fartyget, håller passagerare och besättning som gisslan, och skjuter en 69-årig rullstolsburen judisk amerikan – Leon Klinghoffer – till döds.
2. Operan: Mellan 1990 och 1991 skapas The Death of Klinghoffer av librettisten Alice Goodman och kompositören John Adams. Ambitionen är att ge en komplex och dramatisk skildring av kapningen och Leon Klinghoffers död, och spegla – med Alice Goodmans ord – ”the darkness that is in each of us”.
3. Protesterna: Den 19 mars 1991 har operan premiär i Bryssel. När den senare samma år sätts upp i New York är reaktionerna kraftiga och kritiska. De högljudda protesterna kommer att följa The Death of Klinghoffer och bidra till att operan omnämns som en av världens mest kontroversiella.
4. Modern klassiker: Idag är The Death of Klinghoffer en självklar del av den samtida operarepertoaren. Operan omtalas som en modern klassiker, Alice Goodmans libretto beskrivs som intensivt poetiskt, och musiken av John Adams anses höra till hans allra mest personliga kompositioner.
5. Sverigepremiär: The Death of Klinghoffer sätts nu upp för första gången i Sverige. Den 8 oktober, samma dag som Leon Klinghoffer sköts, har The Death of Klinghoffer premiär på Norrlandsoperan. I Verena Stoibers regi blir operan en direktsänd TV-show där glättig yta möter mänsklighetens bråddjup, och där sanningen blir en fråga om perspektiv och versioner.
Musik & libretto
John Adams
Den amerikanska tonsättaren John Adams har skapat ett imponerande musikaliskt arv som spänner över en karriär på mer än fyra decennier. Adams är en av de främsta företrädarna för den amerikanska minimalistiska traditionen, där han har tagit minimalistiska musikprinciper och utvecklat dem till en unik stil som kännetecknas av rytmiska pulser, och storskaliga, episka kompositioner. Han är också en pionjär inom användningen av elektroniska instrument och inspelningar inom klassisk musik.
Adams föddes i Worcester, Massachusetts 1947 och studerade musik vid Harvard University under ledning av Walter Piston och Roger Sessions. Efter examen fortsatte han att studera vid San Francisco Conservatory of Music, där han träffade sin mentor, den amerikanska tonsättaren och dirigenten, Leonard Bernstein. Adams har komponerat ett stort antal verk för orkester, kammarmusikensemble och opera. Hans musik är ofta inspirerad av amerikansk kultur, historia och politik, och han arbetar ofta med librettister som är kända för sin sociala och politiska medvetenhet, som Alice Goodman och Peter Sellars. Adams operor Nixon in China, The Death of Klinghoffer och Doctor Atomic, är särskilt uppmärksammade för sin politiska tematik och kontroversiella innehåll.
Adams har vunnit många priser och utmärkelser, som Pulitzerpriset och Grammy Awards, och hans musik har spelats in och framförts över hela världen. Han har också varit aktiv som dirigent och har arbetat med orkestrar som New York Philharmonic, San Francisco Symphony och London Symphony Orchestra.
Alice Goodman
Alice Goodman är en amerikansk författare och poet vars distinkta språk och unika perspektiv har gjort henne till en inflytelserik librettist i modern tid. Goodman föddes i Minnesota 1958 och studerade vid Harvard University, där hon tog examen i engelska och amerikansk litteratur. Efter att ha avslutat sina studier flyttade hon till London där hon började arbeta som översättare och poet. 1984 träffade hon tonsättaren John Adams, som vid den tiden sökte en librettist till en opera han ville skapa. I intervjuer har Adams berättat hur han blev imponerad av Goodmans arbete och därför föreslog att de skulle samarbeta för att skapa en ny opera om terrorattacken på lyxkryssaren Achille Lauro.
Efter The Death of Klinghoffer har Goodman publicerat flera diktsamlingar och essäer. Hon är också en aktiv kommentator i debatter om politik och kultur, och har fortsatt att vara en röst för de utsatta och marginaliserade i samhället.
Idag räknas Alice Goodman som en av de mest inflytelserika librettisterna i modern operahistoria. Hennes unika synvinkel och språkliga talang har inspirerat en mängd tonsättare och dramatiker, och hennes libretto till The Death of Klinghoffer har fortsatt att vara en viktig del av den samtida operarepertoaren.
Handling
Prolog
Prologen består av två körnummer. Först Chorus of Exiled Palestinians som talar om förintelse, fördrivning och hur det är att behöva leva som främling i sitt eget land. Sedan Chorus of Exiled Jews som berättar om ankomsten av någon som har förlorat allt, om återförening med någon som ansågs vara död och om omorientering.
Akt I
Scen 1: I intervjuform berättar The Captain, passageraren Swiss Grandmother, och The First Officer –med det påhittade namnet Giordano Bruno – om sina erfarenheter under gisslansituationen: De flesta passagerarna hade gått iland i Egypten för en utflykt till pyramiderna och fartyget hade gett sig ut till havs för att senare möta upp de kvarvarande passagerarna. Fyra palestinier tar kontroll över fartyget, och de passagerare som fortfarande är ombord samlas i fartygets restaurang. Swiss Grandmother är med sin sonson Didi, vars föräldrar gick av för att se pyramiderna. The First Officer informerar kaptenen om att terrorister är ombord på fartyget. The Captain och The First Officer försöker hålla passagerarna lugna. Vid denna tid tror de att det finns många fler än endast fyra kapare ombord. Två av terroristerna får också säga sitt. Medan Molqi talar om deras motiv och krav, berättar Mamoud en skrämmande historia från sitt förflutna. The Captain tror att möten och samtal kan hjälpa lösa konflikten på ett fredligt sätt.
Ocean Chorus: Scenen delas upp av en kör som reflekterar över havet och dess kraft med bibliska anspelningar.
Fortsättning av Scen 1: The Captain delar med sig av sina tankar om att leva och arbeta på ett fartyg. Han beskriver de vackra ögonblicken på en kryssning, men också de fängelseliknande begränsningarna jämfört med att bo på ett hotell på land. En annan passagerare, Austrian Woman, berättar om sin överlevnadsstrategi under gisslansituationen. Mamoud talar metaforiskt om fåglars frihet och frid.
Night Chorus: Denna kör avslutar den första akten. Här används bibliska anspelningar som refererar till Yttersta domen.
Akt II
Prolog: Kören Hagar and the Angel Chorus citerar den bibliska berättelsen om Hagar och Ismael, som också har överförts i den islamiska traditionen som legenden om Hagar och ängeln.
Scen 1A: Molqi är nervös och frustrerad eftersom hans krav ignoreras. The Captain och The First Officer bekräftar att ingen har svarat ännu. Mamoud hotar därför med att döda alla. Leon Klinghoffer talar för första gången. Han beskriver sig själv och sin fru som tacksamma och anspråkslösa människor som vill leva ett fridfullt liv. Han anklagar terroristerna för att vilja döda fridfulla människor som honom och hans fru enbart på grund av deras judiska tro. Rambo, en annan terrorist, svarar med en tirad av hat mot judar, amerikaner och engelsmän. Leon Klinghoffer beklagar att den vackra upplevelsen av den gemensamma resan tar en sådan dålig vändning.
Scen 1B: British Dancing Girl, som arbetar som underhållare ombord på Achille Lauro, berömmer hur väl hon blev behandlad av Omar, den trevligaste av de fyra terroristerna, och berättar hur oförskämd Rambo var i jämförelse. Omar klagar över livets elände och signalerar en vilja att dö för uppdraget för att komma in i paradiset.
Desert Chorus: Här kallas öknen för Guds trädgård på vilken det faller mycket regn.
Scen 2A: Marilyn Klinghoffer, som har av kaparna separerats från sin man, talar om funktionshinder och sjukdom och hur hennes man Leon hanterar det modigt. Hon hoppas att han har tagits till fartygets sjukhus, men han blev egentligen skjuten av terroristerna.
Scen 2B: Terroristerna informerar kaptenen om sitt mord. De hotar med att döda fler passagerare för att tydligt göra sin poäng och tvinga The Captain att kontakta Syrien för att företräda deras oro.
Scen 2C: Leon Klinghoffers kropp kastas överbord tillsammans med hans rullstol. I Aria of the falling Falling Body reflekterar den döde Leon Klinghoffer över krig, förstörelse och andra saker medan han faller i långsam rörelse till sin slutliga viloplats i havet. Tack vare framgångsrika förhandlingar med hjälp av kaptenen kan passagerarna och terroristerna lämna fartyget.
Scen 3: The Captain måste informera Marilyn Klinghoffer om hennes mans våldsamma död. Den djupt skakade kvinnan anklagar honom för att ha gett för mycket stöd åt terroristerna. Marilyn Klinghoffer sörjer förlusten av sin älskade make och önskar att hon hade dött i hans ställe.
Day Chorus: En ny dag ska skingra sorgen. Den är full av nya möjligheter och gammal sorg.
”Rent generellt så ser jag mycket fram emot slutet” – samtal med regissören Verena Stoiber
Den erfarna tyska regissören Verena Stoiber har under de senaste åren tagit sig an stora klassiska operaverk som Strauss Salome och Verdis La Traviata. Med John Adams The Death of Klinghoffer gör nu även Stoiber sin Sverigepremiär på Norrlandsoperan.
Du har tidigare regisserat några av de stora klassikerna, är det annorlunda att arbeta med mer modern opera?
– Jag skulle inte ändra på sättet jag arbetar med en opera, oavsett om den är modern eller inte. Det blir alltid en mer samtida berättelse när jag tolkar och arbetar med ett verk, även om de är mer traditionella. I vår version av The Death of Klinghoffer flyttar vi handlingen från 1985 till nutid, vilket naturligtvis kommer att synas i scenografi och kostym. På det här sättet distanserar vi oss från det historiska händelsen och gör det till ett mer universellt ämne.
Operan baseras på en sann historia om kapningen av passagerarfartyget Achille Lauro och mordet på Leon Klinghoffer, hur behandlar verket den verkliga berättelse den bygger på?
– Operans handling är inte en detaljerad återgivning av kapningen och mordet på Klinghoffer. De stora händelserna skildras inte direkt på scenen utan äger rum mellan operans iscensatta scener. Kören fungerar som ett kommentar- och reflektionsskikt mellan scenerna och deltar inte direkt i handlingen. John Adams betraktade The Death of Klinghoffer som en ”dramatisk meditation” eller ”reflektion”, i stil med ett oratorium, snarare än en konventionell berättande opera.
The Death of Klinghoffer är omskriven som en av världens mest kontroversiella operor, håller du med om det?
– Ja. Problematiken med den här operan har inte förändrats och det är lika svårt att berätta den här historien idag utan att uppfattas ta parti. Det är viktigt att understryka att det aldrig någonsin ska vara tillåtet för någon att vara antisemitisk. Men jag tycker att vi inte ska undvika konst bara för att den är kontroversiell. Operan hanterar en pågående konflikt och dessa svåra berättelser behöver berättas. För mig handlar det inte bara om den specifika historiska händelsen som ägde rum 1985. Denna berättelse representerar så många problem vi har runt om i världen idag och huvudpersonernas sorg bör representera alla människor som lider av dessa väpnade konfrontationer.
Hur har du själv förhållit dig till operan och operans dokumentära bas?
– The Death of Klinghoffer är en speciell opera på många sätt. Strukturen är väldigt öppen, vilket ger mig som regissör en stor kreativ frihet. Jag beslutade tidigt att i vår uppsättning lägga störst fokus på karaktärerna och känslorna. Det var viktigt för mig att sträva efter att röra mig bort från det dokumentära och skapa människor som publiken kan identifiera sig med.
Är det något som varit viktigt för dig i gestaltningen av paret Klinghoffer?
– Jag strävar efter att visa fler nyanser av relationen mellan Leon och Marilyn Klinghoffer och om det svåra i att förlora någon närstående på ett så plötsligt och tragiskt sätt. Olle Persson och Charlotte Hellekant är fantastiska tillsammans på scenen. De har hittat sitt egna sätt att gestalta Leon och Marilyn Klinghoffer och ger sina roller mycket djup. De låter oss ta del av deras starka kärlek och även deras stora förlust.
När The Death of Klinghoffer nu sätts upp på Norrlandsoperan möter vi en scen som tar skepnaden av en talkshow-studio med filmkameror och bildskärmar, kan du berätta något om det?
– Idén till konceptet kommer från att librettot är skrivet nästan i en intervjuform, där varje person berättar sitt perspektiv på händelsen. I talkshow-formatet arbetar vi med kameror på scenen som bland annat kommer att livesända till storbildsskärmar, vilket blir ett sätt för oss att guida dramats fokus på ett färggrant och livfullt sätt. Kombinationen av scen och video ger oss en adderad narrativ nivå i berättandet, och gör det också möjligt att visa mer av paret Klinghoffer och de övriga passagerarna genom hela föreställningen. Det refererar också till det faktum att medier är en så stor del av våra liv idag och att vi har blivit så vana vid alla tragedier vi ser varje dag att vi glömmer bort människorna bakom.
I operan finns elva roller och lika många sångsolister, vad tänker du kring ensemblen?
– Ensemblen är verkligen fantastisk. De går så fullt in i det här och i sina karaktärer och ger verkligen liv till karaktärerna på scenen. Jag tycker de är perfekta för sina olika roller och att de förstår vilka karaktärerna är. Jag älskar att bevittna hur de utvecklar sina roller under tidens gång.
Avslutningsvis, vilken del av uppsättningen ser du nu mest fram emot?
– Rent generellt så ser jag mycket fram emot slutet. Jag tror det är min favoritdel av uppsättningen. Jag tror att det är viktigt för oss att förstå att vi alla sitter i samma båt och att vi måste respektera varandra och hitta bättre och mer konstruktiva sätt att hantera varandra på. Jag vill bara inte tro att vapen och krig alltid kommer att vara svaret på allt. Om vi skulle använda all kunskap och tekniska framsteg till mer användbara saker skulle vi ha en större chans att inte drunkna. Så jag tycker att vi aldrig ska förlora hoppet om att en ny dag kommer att bringa en bättre framtid.
”Vi lämnas med en liten glimt av hopp” – samtal med dirigenten Jessica Cottis
Jessica Cottis gästar för tredje gången Umeå, en för henne inspirerande stad som ger utrymme för tänkande och skapande. Den australiensiska stjärndirigenten leder nu Norrlandsoperans symfoniorkester, kör och solister genom John Adams The Death of Klinghoffer.
The Death of Klinghoffer spelas nu för första gången i Sverige, hur har det varit att arbeta med verket?
– Det är ett utmanande verk att sjunga. Det är utmanande för ensemblen och synnerligen för kören. Orkestern ställs inför enorma krav och själva berättelsen provocerar naturligtvis också. Jag finner verket mycket sofistikerat och poetiskt, och det har varit underbara månader med intensiva repetitioner med denna extraordinära musik.
Hur ser du på John Adams som kompositör?
– När jag öppnar upp ett partitur av John Adams gläds jag alltid åt den rika ljudvärld hans orkesterverk erbjuder. Hans kompositioner är öppna, fördjupande, känslosamt laddade och ändå talar de klart och direkt till oss. Utöver musiken är den djupt humanistiska naturen i hans perspektiv också anmärkningsvärd. Han tar ofta upp berättelser som resonerar med oss och speglar världen idag; ämnen från politik till terrorism. Hans opera Doctor Atomic fokuserar till exempel på Oppenheimer och utvecklingen av atombomben, medan hans symfoniska verk On the Transmigration of Souls skrevs som en hyllning till offren för 9/11. Han är en av dagens största och mest betydande musikaliska röster.
Vad är utmärkande med Adams musik, skulle du säga?
– Adams är en mästare på dramaturgi och balanserar smidigt spänningarna och ångesten i en berättelse. Genom hela The Death of Klinghoffer råder mollharmonier, med sorgsna melodier och svävande ackompanjemang som bryts av snabba tempon och kraftfulla orkestrala motiv. Vi känner oss instinktivt obekväma. De fyra numren som fokuserar på det judiska folket, inklusive Klinghoffers Aria of the Falling Body, är komponerade i G-moll, medan palestiniernas scener är främst i F-moll. Kombinationen av British Dancing Girl och Desert Chorus, båda i ljusa durtonarter, är märkligt chockerande. Ibland tar han bort all känsla för rytm, exempelvis när Marilyn Klinghoffer sörjer sin makes död, och jag föreställer mig att många i publiken kommer känna sig tvungna att hålla andan. Han lyckas förmedla empati för alla karaktärer, oavsett hur osympatiska de är. Det är oundvikligt effektivt.
Tänker du att musiken tilltalar en del men inte andra, eller finns det ett bredare tilltal i The Death of Klinghoffer?
– Ljudvärlden i The Death of Klinghoffer förför och förtrollar. Det finns en obestridlig skönhet i sångmelodierna, och körskrivandet är utsökt. Det är ingen överraskning att körerna från detta verk har lyfts från operan och utformats till en fristående körsvit. Självklart finns det också en mycket bred tilltalande kvalitet. Adams hämtar inspiration från en bred palett av musikaliska genrer, inklusive barocken, den andra Wienskolan, jazz, pop och elektronisk musik. Operaälskare kommer inte att bli besvikna, så briljant är hans orkester- och vokalskrivande. Lyssna särskilt på Luthando Qaves två elegiska arior. Jag vill inte överdriva och säga att det finns något för alla i denna opera – men jag tror verkligen det.
Det är inte första gången som du arbetar med Norrlandsoperans musiker, kan du beskriva din relation till dem?
– Jag njuter alltid av att arbeta med Norrlandsoperans orkester. Musikerna här är väldigt speciella för mig. Det utmärkande är energin och hängivenheten i deras musikskapande, och det finns en stark drivkraft att föra kvalitetsmusik till alla. De är också underbara människor!
Och ensemblen för denna uppsättning, hur ser du på den?
– Vi har två underbara, välkända svenska sångare som paret Klinghoffer: Charlotte Hellekant och Olle Persson. Men jag kan verkligen inte framhäva någon enskild person, det är ett ensembleverk och de sjunger alla så gripande. Linus Flogell, Antoin Kessel, Per Lindström, Luthando Qave, Ulrika Tenstam, samt våra två sångare från Norrlandsoperan, Amie Foon och Susanna Levonen. Och i rollerna som British Dancing Girl och Rambo har vi två begåvade studenter från operaskolan i Stockholm. Fantastiskt.
The Death of Klinghoffer är ju en modern klassiker, skulle du säga att du har en preferens för samtida verk?
– Jag har en förkärlek för repertoaren från mitten av 1800-talet, de stora romantiska klassikerna, ända fram till idag. Opera är en spektakulär konstform. Den har den unika förmågan att tala till alla aspekter av vår existens, vare sig det är intellektuellt, emotionellt eller andligt. Den ger oss möjlighet att engagera oss med motstridiga tankar och känslor på samma gång. Jag tror att musiken har kraften att förena oss och lära oss att allt är sammanlänkat. Det är viktigt att dela med sig av detta. Om operan ska fortsätta vara en del av våra liv måste den hantera samtida ämnen.
Slutligen, kan du beskriva ditt förhållande till uppsättningen som helhet?
– Det här verket berör mig verkligen. Det går djupt. Känslan av lidande och melankoli finns kvar mycket längre än själva föreställningen. Efter varje repetition känner jag mig rå. Men det finns också hopp i detta verk. Det utmanar oss att tänka och känna. Vi lämnas med en liten glimt av hopp.
Medverkande
Konstnärligt team
Dirigent: Jessica Cottis
Australienfödda Jessica Cottis är bosatt i London men har hela världen som arbetsfält. Cottis har fått stor internationell uppmärksamhet för sitt intellekt, medfödda musikalitet och självklara auktoritet. Cottis benämns som en ”gnistrande dirigent” av kritiker på brittiska The Times. Hon var senast på Norrlandsoperan som dirigent i operasammanhang för Macbeth, hösten 2021. Hon arbetar regelbundet med ledande orkestrar över hela världen, som London Symphony Orchestra, Royal Philharmonic Orchestra, Danish Radio Symphony Orchestra, Prague Radio Symphony Orchestra, Singapore Symphony, Sydney Symphony, Los Angeles Philharmonic, Houston Symphony, Opéra Orchester national Montpellier och L’Orchestra Sinfonica di Milano Giuseppe Verdi (laVerdi).
Regissör: Verena Stoiber
Tyskfödda Verena Stoiber studerade regi vid August Everding Bavarian Theatre Academy i München. Under sina studier arbetade hon bland annat vid Landestheater Niederbayern, där hon gjorde sin regidebut 2008 med Tjajkovskijs Eugen Onegin. Hon blev sedermera assistentregissör vid Staatsoper Stuttgart. År 2014 vann hon första pris och många ytterligare priser i den internationella tävlingen för regi ”Ring Award” för sin produktion av Freischütz. Sedan dess arbetar hon som frilansande operaregissör med regiuppdrag så som Otello vid Theater Regensburg 2020, Mozarts Gärtnerin aus Liebe vid Nationaltheater Weimar 2021, Puccinis Le Willi och Leoncavallos Pagliacci vid Staatstheater Mainz 2023.
Scenograf: Sophia Schneider
Sophia Schneider har arbetat som frilansande scen- och kostymdesigner sedan 2012. Med sitt innovativa koncept för Freischütz vann hon den internationella tävlingen för operaregi och scenografi, Ring Award 2014, tillsammans med regissören Verena Stoiber. Ytterligare gemensamma produktioner inkluderar Konrad Boehmers Sensor på Deutsche Oper Berlin, Rigoletto på Staatstheater Nürnberg, Tristan und Isolde på Oper Graz, Israel in Egypt för Winteroper Potsdam, La Traviata på Makedoniens opera och balett i Skopje, Das Rheingold på Oper Chemnitz, Freischütz på Badisches Staatstheater Karlsruhe, Lucia di Lammermoor på Oper Graz, Otello på Theater Regensburg samt Le Villi / Pagliacci på Staatstheater Mainz.
Kostymdesigner och verkställande scenograf: Clara Hertel
Clara Hertel studerade scenografi och kostymdesign vid School of Arts Berlin-Weißensee och tog examen år 2018. Sedan 2021 är Clara Hertel frilansande scenograf och kostymdesigner. Hon ansvarade för kostymdesignen för La finta giardiniera på Nationaltheater Weimar (regissör: Verena Stoiber), kostymdesign för Arabella på Deutsche Oper Berlin (i samarbete med Rainer Sellmaier, regissör: Tobias Kratzer), och kostymdesign för Salome på Staatstheater Meiningen (regissör: Verena Stoiber). Dessutom arbetar hon som illustratör och har bland annat skapat en grafisk roman av Il Tabarro för Tobias Kratzers produktion på La Monnaie i Bryssel. För Pagliacci på Staatstheater Mainz illustrerade hon en seriestripp som animerades av Jonas Dahl.
Videodesigner: Jonas Dahl
Jonas Dahl har varit verksam som frilansande videoartist sedan 2020. Hans arbeten omfattar både film och animation i 2D och 3D. Han har samarbetat nära regissören Verena Stoiber i många produktioner såsom Otello 2020, La Finta Giardiniera 2021, Le Villi/Pagliacci 2023 och Salome 2023, där video ingick som en central del i berättandet. Han har även samarbetat frekvent med regissören Tobias Kratzer och videoartisten Manuel Braun – började som videoassistent för produktioner som Tannhäuser på Bayreuther Festspiele 2019 och Faust på Opéra Bastille 2021. För Moïse et Pharaon (Festival d’Aix en Provence, 2022) och Arabella (Deutsche Oper, 2023) var han och Manuel Braun ansvariga för videodesignen. Förutom opera har han skapat videokonstverk för teaterföreställningar och ljudvisuella konserter som How to hear a painting 2020 och Macbeth 2022 på Staatsschauspiel Dresden.
Ljusdesigner: Jonas Nimrodsson
Den Umeåbaserade ljusdesignern Jonas Nimrodsson är en erfaren ljusdesigner och tekniker inom både film och scenföreställningar. Under sin karriär har han arbetat med allt från föreningsliv, indiekultur till professionell scenkonst och gestaltning. Jonas Nimrodsson var bland annat ljusdesigner för föreställningen Galgenlieder på Norrlandsoperan med premiär hösten 2022.
Kormästare: Anders Lundström
Anders Lundström tog masterexamen i dirigering 2016 och varit kormästare vid Norrlandsoperan sedan 2017, men har synts i körsammanhang och i solistroller här sedan 1977. Hösten 2021 gestaltade han Kung Duncan i Macbeth här på Norrlandsoperan och senare samma höst gjorde han rollen som Kråskrage i operan Kejsarens nya kläder. Han spelade också rollen som Spalanzani i Hoffmanns äventyr under hösten 2022.
På scenen
The Captain: Linus Flogell
Linus Flogell är utbildad vid Musikhögskolan i Göteborg och Operahögskolan i Stockholm. Några av Linus tidigare uppdragsgivare är Drottningholms Slottsteater, Folkoperan, GöteborgsOperan, Kungl. Operan, Piteå Kammaropera, Kamraterna, Den Andra Operan, StrömstadOperan, Dala-Floda Operafest och Operaimprovisatörerna. Figaro i Le Nozze di Figaro, Don Giovanni i Don Giovanni, Greve Danilo i Glada Änkan, Don Pizarro i Fidelio, Escamillo i Carmen och Marcello i La Bohème är några nämnvärda rollprestationer. På Norrlandsoperan medverkade han i Kärlek & Politik, som Macbeths adjutant i Macbeth och som Stryktäck i Kejsarens nya kläder. Hösten 2022 spenderade han också på Norrlandsoperans stora scen, då som Schlémil/Wilhelm i Hoffmanns äventyr.
The First Officer: Antoin HL Kessel
Antoin Herrera-López Kessel, en kubansk-fransk basbaryton med specialisering inom modern och samtida repertoar. Han brinner starkt för att framföra denna unika genre av opera eller kammarmusik för solo basbaryton ackompanjerad av orkestrar eller ensembler. Hans hängivenhet till denna musikaliska väg ledde honom till att bli en del av initiativet Equilibrium Young Artists, som grundades av hans mentor Barbara Hannigan. För närvarande samarbetar Antoin HL Kessel aktivt med ensemblen Le Balcon på Karlheinz Stockhausens välkända operacykel Light. Han framförde också den prestigefyllda titelrollen i Olivier Messiaens opera Saint Francois d’Assise. Framträdandet blev det obestridliga höjdpunkten på George Enescu Festival i september 2023, med Maxime Pascal som dirigent.
Leon Klinghoffer: Olle Persson
Olle Persson studerade vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, har framträtt på de flesta betydande scener i Norden och är ledamot vid Kungliga Musikaliska Akademien. Han har spelat roller som Figaro, Posa, Jago, Scarpia, Don Giovanni på Folkoperan samt medverkat i en rad uppsättningar på bland annat Kungliga Operan, GöteborgsOperan, Malmö Opera, Drottningholmsteatern och här på Norrlandsoperan, bland annat i rollen som Escamillo i Carmen 2012. Olle Persson sjöng även i John Adams första opera Nixon in China i uppsättningen på Kungliga Operan 2016. Han hördes och sågs senast på Norrlandsoperan hösten 2022 i Ålevangeliet.
Marilyn Klinghoffer: Charlotte Hellekant
Charlotte Hellekant är en av Skandinaviens ledande mezzosopraner. Under sin karriär har hon gjort avtryck på operascener på båda sidor om Atlanten, mest framstående på Metropolitan Opera, Opéra national de Paris och Glyndebourne Festival. Några höjdpunkter ur den stora rollistan inkluderar debuter som Clairon i David Martons produktion av Capriccio på La Monnaie och som Charlotte i Höstsonaten på Malmö Opera. Nu senast som Judith i en omtalad produktion av Riddar blåskägg på Edinburgh International Festival och på Bayerische Opera i München i rollen som Jitsuko i Hanjo av Hosokawa, som dessutom komponerat The Raven och i rollen som Murasame i Matsukaze för Hellekant.
Swiss Grandmother: Ulrika Tenstam
Ulrika Tenstam är en framstående artist och mezzosopran med brett register både vokalt och sceniskt. Hon har framträtt i många av mezzorepertoarens stora dramatiska roller – Carmen, Amneris, Die Amme, Herodias, Ulrica. Hon har, förutom i Sverige, framträtt vid Prags Nationalteater, Téatre de la Monnaie i Bryssel, Hong Kongs Danscompany, Teatro Amazonas Brasilien, konserter i Japan och Frankrike. En av hennes senaste roller var som Rita i Ruders Tjänarinnans berättelse på Det Kongelige Opera i Köpenhamn 2022, också då under ledning av dirigent Jessica Cottis. På Norrlandsoperan medverkade hon i familjeoperan Snödrottningen 2013 och senast i Tartuffe 2022.
Austrian Woman: Susanna Levonen
Susanna Levonen är internationellt prisad för sina starka rollporträtt och fast anställd vid Norrlandsoperan. Några av hennes roller på Norrlandsoperan är Marie i Wozzeck, Carmen, Lady Macbeth, Chrysothemis, Marie Curie och Selma Jeszkova. Susanna har gästspelat som Salome vid Malmö Opera och Staatstheater Kassel, Amneris i Aida vid Vlaamse Opera, Senta och Magda Sorel vid Folkoperan, Sieglinde i Valkyrian vid Wermland Opera och bland annat som Marie i Wozzeck vid Theater Pforzheim.
British Dancing Girl: Saga Fribyter
Sopranen Saga Fribyter från Hässleholm studerar det tredje och avslutande året på kandidatprogrammet för operasång vid Stockholms konstnärliga högskola. Hennes debut på operascenen gjordes 2015 för Höörs sommaropera och har sedan gjort roller som bland annat Susanna och grevinnan i Figaros bröllop, Papagena i Trollflöjten, Yvette i Puccinis Svalan och Elisetta i Cimarosas Il Matrimonio segreto.
Mamoud: Luthando Qave
Luthando Qave, baryton från Sydafrika, är utbildad vid The Metropolitan Opera Lindemann Young Artist Development Program efter att ha studerat vid Operahögskolan i Stockholm. 2006 gjorde Qave sin Europadebut på turné med Cape Town Opera i Sverige som Jake i Porgy and Bess som bland annat besökte Norrlandsoperan. Under åren har Qave har framträtt som Leporello i Don Giovanni på Kungliga Operan i Stockholm. Senaste åren har Luthando bland annat sjungit Marcello i La Bohème på Göteborgsoperan, Glyndebourne Opera Festival och på Det Kongelige Opera i Köpenhamn.
Rambo: Mårten Wåhlström
Basbarytonen Mårten Wåhlström, nu under sitt sista år vid Operahögskolan i Stockholm, inledde sin karriär som kontrabasist examinerad vid Kungliga Musikhögskolan varefter han sadlade om till sångare. Tidigare sångstudier inkluderar ännu en examen vid samma musikhögskola samt vid Vadstenas musiklinje. Parallellt med studierna har Mårten frilansat som opera och konsertsångare samt musiker och kompositör runtom i landet.
Omar: Amie Foon
Amie Foon är heltidsanställd sångare på Norrlandsoperan och prisades nyligen med Drottningholmsteaterns vänners stora operastipendium för 2023. Här på Norrlandsoperan har Amie bland annat sjungit rollen som La Muse/Niclausse i Hoffmanns äventyr 2022 och Sofia Gubaidulinas sångcykel Galgenlieder som också var på turné under våren 2023. Tidigare har Amie bland annat sjungit roller som Hansel i Hansel and Gretel och Lily i Porgy and Bess. Hennes repertoar sträcker sig från Monteverdis Ottavia i L’Incoronazione di Poppea och Mozartroller som Cherubino i Le Nozze di Figaro, Annio i La Clemenza di Tito till Bizets Carmen och Brittens Lucretia.
Molqi: Per Lindström
Tenoren Per Lindström är född och uppvuxen i Härnösand och tog sin kandidatexamen i opera vid Högskolan för Scen och Musik i Göteborg 2018, där han studerade roller som Don Ottavio, Tamino, Hoffmann och Eisenstein. Samma sommar nådde han stora framgångar på Läckö Slottsopera som Aubry i Der Vampyr av H. Marschner och har senast setts i rollen som Pollione i Folkoperans uppsättning av Norma under säsongen 2022–2023. Per har också hunnit medverka flertal gånger på Norrlandsoperan, först som Alfredo i La Traviata 2018 och senast i rollen som Valère i Tartuffe 2022.
Statister:
TV Host: Hannele Hognert Oja / Kameraman: Fernando Altamirano / Barnstatister: Aaron Bong & Jacob McGarth
Norrlandsoperans symfoniorkester
Violin 1
Brusk Zanganeh / Miguel Chamorro / Matias Malmqvist / Andreas Roslund / Mikhail Zatin / EvaBritt Molander / Johanna Moraeus / Kersti Wilhelmsson
Violin 2
Pontus Björk / Clara Bjerhag / Per-Erik Andersson / Sanna Lundberg / Lourdina Ghattas / Yuki Tashiro / Orlaith McHugh / Felicia Möller
Viola
Malgorzata Blaszczyk / Ester Forsberg / Sara Munters / Dusica Cvijanovic / Alicia Alvarez Lorduy
Cello
Bekhbat Tsagaanchuluun / Loiuse Agnani / Kerstin Isaksson / Karin Bjurman / Kristina Tereschatov
Kontrabas
Jan-Emil Kuisma / Charlotte Petersson / Josefin Landmér
Flöjt
Martine Taalesen / Pepita del Rio
Oboe
Johannes Ögren / Yui Ito
Klarinett
Tania Villasuso Couceiro / Jonas Olsson Hakelind
Fagott
Gillian Horn / Maria Hellström
Valthorn
Orvar Johansson / Edna Fernandez / Laura Oliveira / Anders Kjellberg
Trumpet
Malin Silbo-Ohlsson / Love Nordkvist
Trombon
Peter Nygren / Daniel Hedin
Pukor
Ian Piniés
Slagverk
Mats Lindström
Harpa
Tanne Harder
Piano
Jonas Olsson / Miharu Ogura
Norrlandsoperans kör
Damkör
Carina Stenberg / Eva Lestander / Helena Karlsson / Josefine Gellwar Madsen / Kristina Sturk / Malin Söderlund / Margareta Moritz / Sonja Marklund / Ulrika Sturk-Hedlund / Viola Martinsson / Tilde Rödland / Linnea Törnqvist
Herrkör
Anders Behndig / Anton Karlsson / Hans Erik Carlborg / Jan Lennartsson / Joakim Widell / Erik Kohl / Magnus Falk / Nils Hansson / Håkan Burström / Jason Harden / Martin Hillberg
Produktionsteam
Operachef: Dan Turdén
Producent: Robert Dahl Norsten
Biträdande producent: Britta Amft
Inspicient: Tarja Ylinen
Musikalisk instudering: Jonas Olsson / Nigar Dadascheva / Love Derwinger
Regiassistent: Matthias Piro
Dirigentpraktikant: Jakob Aspenström
Svensk översättning textmaskin: Tarja Ylinen
Textmaskinist: Jakob Wickzell
Barnansvarig: Clara Pleje
Produktionsansvarig attributmakare: Linnea Öhrlund
Attributmakare: Linnea Öhrlund / Catharina Carlsson / Mats Sperens
Föreställningsrekvisitör: Mats Sperens / Linnea Öhrlund
Produktionsansvarig belysning & video: Karl Dagman
Belysningsmästare: Jessika Flodell / Karl Dagman
Produktionsansvarig dekorationsmästare: Maja Johansson
Produktionsansvarig kostymmästare: Mysan Adaméc
Kostymmästare: Susanne Lidgren / Sandra Wahlström / Mysan Adaméc
Produktionsansvarig kostymtekniker: Anna Eliasson
Kostymtekniker: Anna Eliasson / Fanny Sallinen
Maskör: Jessica Hedin
Maskassistent: Tin Åling / Jenny Stade
Produktionsansvarig scenmästare: Stefan Sjödin Sandgren
Scenmästare: Stefan Sjödin Sandgren / Samuel Björö
Scentekniker: Sebastian Larsson / Jerry Ericsson
Orkestertekniker: Jerry Ericsson
Scenmästare, ljud: Anders Nyberg
Instrumenttekniker: Rikard Nyman / Morgan Koppari Falblom
Produktionsansvarig verkstadsmästare: Peter Lundmark
Smidesmästare: Fredrik Larsson
Program
Foto: Micke Sandström, Jonas Dahl & Samuel Pettersson
Med stöd av
Norrlandsoperan ägs till 60% av Region Västerbotten och 40% av Umeå kommun. Vi erhåller bidrag från Statens Kulturråd. Våra huvudsponsorer är Västerbottens-Kuriren, Original tryckeri och Yamaha.
Stort tack till alla bidragsgivare, sponsorer och samarbetspartners.
