­
I en musikalisk tolkning av Daniel Nelson och med libretto av Sofia Fredén bjuds publiken med på en musikalisk resa in i Jane Austens romantiska värld med operan Stolthet och fördom. Njut av glädjen i den dansanta musiken, av den raka och underfundiga texten och den ikoniska berättelsen om Elizabeth ”Lizzy” Bennet och Mr Darcys krokiga väg till äktenskaplig lycka – som har berättats sedan 1800-talets början och fortsätter att berättas och tolkas än idag.

Handling Musik & libretto

Dirigent Regissör & scenograf

Forskning Konstnärligt team

Medverkande Orkester


Kära publik!

Stolthet. Enligt Svenska Akademiens ordbok: ”egenskapen att vara stolt; i synnerhet förr även (övergående i betydelse): högmod eller övermod.” Det vill säga en dödssynd. Fördom. Från samma källa: ”i förväg (utan vederbörlig undersökning) eller till förfång för någon fälld dom”.

Två begreppskluster med starkt negativa konnotationer, men som av vår samtid har försetts med positivt innehåll – åtminstone i praktiken. Jag uttalar mig inte om varför, men kan konstatera att det att skylta med sin egen stolthet inte längre är något tabubelagt utan närmast en dygd. Fördomarna får fritt spelrum i sociala mediers ekokammare och idén om att avgöra en persons bevekelsegrunder baserat på medfödda egenskaper snarare än genom samtal och debatt ges det dagligen exempel på.

Den transformation som miss Lizzy Bennet och Mr Darcy genomgår i Jane Austens roman och även Sofia Fredéns och Daniel Nelsons opéra comique är den omvända rörelsen. I början erkänner båda sig som stolta – även om de irriteras av att den andre är just det: stolt. Båda har också dömt ut den andra ”utan vederbörlig undersökning”, för att prata med SAOB. De tvingas dock att ödmjukas och omvärdera sina idéer om den andra för att få varandra (båda två är otvetydigt attraherade av varandra från första mötet, även om de aldrig skulle erkänna det). Denna omvandling sker först när de tvingas möta mörka sidor av sig själva. De kan inte omvärdera den andra utan att först omvärdera sig själva.

Lizzy och Mr Darcy gör dessutom detta med skönsång och humor, och antingen kan vi uppfatta dem som ställföreträdare för oss i publiken, så slipper vi ifrågasätta vår egen stolthet och våra egna fördomar – eller så ser vi dem som uppmuntrande exempel på att våga se sidor i oss själva som är mindre smickrande.

Vi får själva välja.

/ Dan Turdén, ödmjuk och helt fördomsfri operachef


­

Handling

Akt I

Mrs Bennet är säker – en dag kommer det att ordna sig för hennes flickor. Detta trots att familjens hem och försörjning, vid fadern, hennes make Mr Bennets död, inte kan tillfalla en kvinnlig arvinge. Familjen Bennet har bara döttrar. Deras hem är ett fideikommiss och den avlägsne kusinen, tillika prästen, Mr Collins kommer att ärva det och flickorna hamna på bar backe. Enda räddningen i sikte är att flickorna gifts bort med män som kan försörja dem.

Ovilligt tar Mr Bennet med sin hustru och de tre döttrarna, den äldsta Jane, mellandottern Lizzy och den yngsta, Lydia, på en allmän bal i trakten. Döttrarnas bästa väninna, Charlotte, också hon giftasvuxen, får följa med. På balen möter de den förmögne Mr Bingley, som hyrt sig ett lantgods i trakten. Han har sin bäste vän Mr Darcy med sig i släptåg. Tycke uppstår omedelbart mellan Mr Bingley och Jane och Mrs Bennet anar en ljusning på familjens horisont. Den lyckade kvällen grumlas dock av Mr Darcys närvaro, inte minst för Lizzy som ständigt tycks vara föremål för hans nedlåtande sätt och blickar. Till balen kommer även Mr Wickham, en officer från den lokala militärförläggningen. Han gör succé, inte minst hos Lydia. Mr Wickham anförtror sig till Lizzy om att den snobbige Mr Darcy, som Wickham känt sen de två var små, har tagit ifrån honom alla möjligheter till lycka och trygghet här i livet. Balen avslutas abrupt då Mr Darcy deklarerar att han och Bingley ska fara hem.

Kort därpå har vardagens lugn lagt sig och familjen Bennet sitter hemma i salongen. Lydia har tråkigt. Hon väntar på att något ska hända, vad som helst. Jane, hennes mor och systern Lizzy hoppas att Mr Bingley ska komma på besök för att uppvakta Jane. Istället anländer Mr Collins. Mrs Bennet blir förskräckt men hennes humör förändras då Mr Collins framför sitt ärende – han ska gifta sig med en av döttrarna! Hans val faller på Lizzy som bestämt avböjer. I villervallan dyker den sympatiske Mr Wickham upp. Han berättar om hur Mr Darcys inverkan på hans liv lämnat honom oförtjänt lottlös. När Mr Darcy oväntat kommer på besök vill han tala med Lizzy. Dock förblir hans ärende oklart och han störtar återigen iväg hals över huvud, denna gång till London.


Stillhet råder åter hemma hos familjen Bennet när väninnan Charlotte kommer med nyheter. Det sägs i stan att Mr Bingley avråtts av en vän att vidare uppvakta den flicka han haft ögonen på. Dessutom har Mr Wickham träffat en förmögen kvinna. Charlotte har även nyheter om sig själv. Hon har tackat ja – till Mr Collins frieri.

 

Akt II

Vintern har kommit och Mrs Bennet har tröttnat på att vänta. I hopp om att få flickorna gifta ska hon skicka iväg Jane till släktingar i London och Lydia med vänner till Brighton. Framför allt det senare framstår som ett riskfyllt projekt för Jane, Lizzy och Mr Bennet. Men Mrs Bennet har bestämt sig. Dock låter hon Mr Bennets ögonsten, mellandottern Lizzy, bli kvarhemma. Lizzy tar en promenad när Mr Darcy plötsligt kommer emot henne. Han förklarar att han, trots hennes samhällsställning, hennes familjs belägenhet och okonventionella sätt, älskar henne och han ber om hennes hand. Förvirrad och förnedrad svarar hon nej. Inte bara har han förolämpat henne. Hon misstänker även att det är han som ligger bakom Mr Bingleys uteblivna uppvaktning av Jane. Mr Wickhams vittnesmål om Darcys karaktär spär på hennes övertygelse om att hon i själva verket hatar honom. Mr Darcy ber att få skriva ett brev till Lizzy för att få ge sin bild av sitt förflutna med Wickham och om sin inblandning i affären kring hennes syster och Mr Bingley.

Lizzy bestämmer sig för att ge sig av på en resa på egen hand. Först går färden hem till paret Collins där hon får erfara hur den nygifta Charlottes liv ter sig. Hon reser vidare, norrut, och förälskar sig i de dramatiska viddernas Derbyshire. Ovetande om att hon hamnat just på Mr Darcys ägor möter hon honom än en gång.

Under tiden har Lydia rymt med Mr Wickham till London där de inlett en utomäktenskaplig
relation. Mr Wickham vill inte gifta sig med Lydia och skandalen är ett faktum. Lizzy och Jane reser omedelbart hem. Alla utsikter att undvika en katastrof för familjen Bennet verkar nu ödelagda. Men så dyker Lydia upp – nygift med Mr Wickham. En gentleman som önskat att få vara anonym har betalat Lydias hemgift och Wickhams stora skulder… När Mr Darcy och Mr Bingley anländer är spelplanen förändrad.

 

Till toppen


­

Musik & libretto

Tonsättare: Daniel Nelson

Daniel Nelsons musik har ofta hyllats för dess kraftfulla rytmiska energi samt färgrika orkestrering. Han har rönt internationella framgångar med orkesterverk såsom Steampunk Blizzard och ackordeonkonserten The Ghost Machine Treatise, men har också uppmärksammats för sina sceniska verk. Bland dessa kan nämnas operorna Stolthet och fördom, Andefabriken och Sova Vaken, samt baletten Lille Prinsen. Framtida uppdrag inkluderar orkestersånger till sopranen Johanna Wallroth och Svenska Kammarorkestern samt en konsert för självspelande piano och orkester till Norrlandsoperan.

Libretto: Sofia Fredén

Sofia Fredén är en svensk dramatiker, dramaturg och manusförfattare utbildad vid Dramatiska Institutet. Hon skriver för både barn och vuxna och hennes texter har spelats på nästan alla regionala teatrar samt på de flesta stadsteatrarna i Sverige, bland annat Stockholms Stadsteater, där hon sedan 2004 är husdramatiker och dramaturg. Hennes pjäser och texter har även gjort avtryck utomlands i översättningar på engelska, tyska, rumänska, franska och albanska. Sofia Fredén har även skrivit TV- och filmmanus, en radioföljetong och tilldelats priser som Henning Mankell-stipendiet och Ibsenpriset 2008.

 


En snabb fråga med tonsättare Daniel Nelson

Hur var det att skriva musik till ett verk som är så otroligt känt som Stolthet och fördom, hur påverkade det dig?

Det är väldigt roligt att tonsätta en text eller en berättelse som så många har en relation till, eftersom det starkt engagerar så många, både under kompositionsprocessen samt efter att publiken har sett föreställningen. Innan stycket är skrivet vill människor gärna berätta hur de tycker att berättelsen ska gestaltas, och efteråt vill lyssnaren gärna diskutera skillnaderna mellan deras förväntningar och deras upplevelse. Det blir ofta en fin dialog. Och jag som upphovsman måste verkligen tänka till om hur jag ska övertyga en publik om just MIN tolkning av den vida kända texten.

”Jag har mest varit nyfiken för att se vad för liv Stolthet och fördom kunde leva utan mig vid rodret.”

Till toppen


­

”Musiken är inte bara positiv, den är glädjeskapande” – samtal med dirigent David Björkman 

David Björkman verkade som konsertmästare i symfoniorkestern under slutet av 90-talet och har en stark relation både till Norrlandsoperan och verket Stolthet och fördom. Sedan snart 25 år är han verksam som operadirigent och arrangör. Han dirigerade uruppförandet av Stolthet och fördom och var ansvarig för bearbetningen av operan, så att det som Daniel Nelson ursprungligen komponerade för en kammarorkester nu kan framföras av hela Norrlandsoperans symfoniorkester. 

Vad är din relation till Stolthet och fördom?
Jag är en riktig filmnörd, ska erkännas. En genre jag är särskilt svag för är romantiska komedier och där är de olika versionerna av Pride and Prejudice står mycket högt på favoritlistan, för där får man allt av högsta kvalitet – dialog, djup och fantastiska karaktärer. Det var först när vi gjorde kammarversionen i Vadstena som jag läste boken för första gången.

Du har arbetat med flertal nyskrivna operor, däribland Stolthet och fördom. Vad är det som lockar med nykomponerad musik?
När vi uruppförde verket i Vadstena 2011 hade jag redan jobbat där med uruppföranden av flera olika kammaroperor. Jag uppskattar den intensiva och utbildande upplevelsen som akademien där ger unga sångare och musiker. Uruppföranden har väl kanske blivit lite av min nisch. Jag tycker om problemlösningen och själva processen och såklart möjligheten att få påverka och utforma ett nytt verk. Till exempel i Stolthet och fördom, här behöver vi hela tiden jobba med förhållandet mellan musiken och den komiska timingen i texten, så vi har ägnat mycket tid åt att vrida och vända på små ögonblick. Det gillar jag verkligen.

Hur skulle du beskriva Nelsons musik, och musiken i Stolthet och fördom
Daniel Nelsons musik är positiv, engagerande och rytmiskt driven. Den är inte bara positiv, den är glädjeskapande och jag skulle vilja påstå att han gör livet lite bättre med sin musik. Han är ibland skamlöst tillvänd till vår publik, i det att han vill bjuda in och hålla kvar dem. Det visar han också med sina melodier som man absolut går och nynnar på vägen hem, eftersom det är så hantverksskickligt och begåvat skrivet. Vi har samarbetat mycket så jag känner att jag har hans förtroende att forma musiken så som jag tror att han vill ha den.  

Komisk timing, berätta mer om det?
Det är ju mycket talad text, och det är därför Daniel vill kalla det för ”opéra comique”. Det är replikskiften i korta avsnitt mellan och under scenerna, och då ska instrumentationen ge plats för dialog, något som är ett ständigt pågående arbete. Så jag har skapat små bubblor där de talade replikerna ska få plats. Den komiska timingen måste byggas in i hela det musikaliska förloppet. Det är som för en bra ljussättare, man vet att ”den här personen måste stå på den här punkten för att kunna synas”.

Vad ser du fram emot med att åter spela Stolthet och fördom?
Varje opera ska enligt min mening berätta en bra historia, och här har du en av de allra bästa. Dessutom är det mycket skratt och fägnad för öronen, det är vackert och ständigt intressant. Jag ser fram emot att få bjuda publiken på en riktig klassiker med modern musik som låter klassisk, med en twist. Slutfrasen i operan är ”Vi säger ja till kärleken”. Jag tror att det är precis vad vi alla behöver just nu.

Till toppen


­

”Det finns en så stark kärlek till det här verket” – samtal med regissör Clara Svärd och scenograf & kostymdesigner Marika Feinsilber

Regissören och koreografen Clara Svärd var involverad i regin vid uruppförandet 2011, men ser denna gång fram emot att arbeta med föreställningen från start till mål tillsammans med scenografen och kostymdesignern Marika Feinsilber. 

Stolthet och fördom har en trogen, stor och extremt insatt ”fan base”, hur har ni förhållit er till det?
MARIKA: Jag har jobbat med så väldigt mycket nyskrivet, vilket jag tycker är roligt, men jag har lite av en skräck för klassiker, det kan bli en bedövande känsla att allting redan är gjort och att allting ska jämföras. Alla har – visar det sig – en ingång till Jane Austen. Älskar eller hatar. Det här är en klassiker med stora bokstäver, men vi har ändå lyckats hålla oss fria i vår lilla värld.  

CLARA: Det är också en roman som är så mycket. Det skulle ha varit svårare att göra något som inte hade så många spin-offs och subkulturer. Det är lite av en ”full circle”, där man blir friare igen – allt är redan gjort, så spelplanen blir öppen på nytt. 

Vad skulle ni säga om historien och Stolthet och fördoms relevans idag – hur har den åldrats till idag?
CLARA: Det är samhällskritik som Jane Austen gör, med utgångspunkt i psykologiskt trovärdiga personer. Man känner starkt hennes identifikation med Lizzy. Lizzy har det där kritiska som är hennes superkraft men som också stjälper henne. Stolthet och fördom är också en tydlig berättelse om klass. Vi pratade tidigare om Mr Wickham med Fabian som spelar honom, han är ju jättearg på grund av sin klasstillhörighet. Han är fast i den, och detta är förstås även idag högst aktuellt.

Hur ser ni på originalverket efter att ha arbetat med det så intensivt, har det förändrats?
CLARA: Min starkaste insikt är att man vet vilken kraft det här verket har, men man blir ändå överrumplad när man pratar med människor. Det märks på de involverade i projektet, att det här är en bok som påverkar människor. Att den har gjort ett monumentalt intryck och betyder så mycket för så många. Det finns en så stark kärlek till det här verket. 

MARIKA: Ja, Jane Austen var en mästare på att hitta det universella. Alla kan hitta något som känns angeläget för just dem. Jag hade samma upplevelse när jag läste boken.  

CLARA: Många säger saker som att ”min mormor är så glad att ni gör det här”, det är så angeläget och väcker sådant brett engagemang. Man visste det… men blir ändå tagen. 

Det är kostymdrama, kan ni berätta mer om inspirationen till kostymen?
MARIKA: I grunden har vi den tidstypiska korsetten som ger en viss hållning. Korsetten på 1800-talet var mindre krävande, mjukare och snällare än den på 1700-talet. Sedan har vi grundsilhuetten med den upp-puffade bysten, avskuret under bysten och sen den raka skärningen som ju var ”franska revolutionen-mode”, man skulle lite grann befria kroppen, allt skulle vara enkelt, avslappnat och lite nattlinnesmode. Vi har även lagt till mode från vår tid och givit våra klänningar lite mer volym, för det är helt enkelt så tråkigt med de här nattlinnena på scenen. Och jag tycker också på något sätt att systrarna Bennet inte är ”nattlinne-typer”, de ska ju få ta lite plats. 

CLARA: Systrarna är lite modernare. 

MARIKA: Ja, vi har gjort sådant som vi och modeintresserade idag kan tycka är snyggt helt enkelt! Med lite mer form och kontur, så att man i dans kan se fötter och vrister, att det inte bara blir som stora tält som kommer in. Och sen att håret inte blir så stelt. Det var ju mycket korkskruvslockar och stela frisyrer då. Det har vi har mjukat upp, som de flesta filmerna har gjort också, med lite mer utslaget hår. På killarna är det ganska svårt att modernisera, det är så snyggt med knäbyxor och stövlar. De gick inte att offra.  

CLARA: Det gick inte att offra!  

Humorn är framträdande i föreställningen. Vad är det som gör att komedi funkar i opera?
CLARA: Humorn ligger ofta i det outtalade, att man säger en sak samtidigt som det pågår någonting annat. Och opera är utformat precis på det sättet, att musiken och texten kan stå emot eller komplettera varandra, och verkligen berätta olika saker.

Vad är det ni tycker är speciellt operan Stolthet och fördom?
CLARA: Precis som romanen blir det en läcker förpackning men med ett otroligt berörande innehåll med trovärdiga personer. Det blir en jättekul teaterupplevelse.

 MARIKA: Och det är härligt att det finns värme i verket, och att det inte är en fars eller en musikal –  det är just en opera som verkligen har värme, glädje och humor i sig.

Till toppen


­

Tre forskare inom engelsk litteratur om populärkulturskatten Stolthet och fördom

På sajten An Archive of Our Own publicerades eller uppdaterades under den första dagen av 2024 sju fan fictions som utgår från Jane Austens roman Stolthet och fördom. 211 år efter den ursprungliga publiceringen fortsätter romanen att locka läsare och i det här fallet läsare som vill bidra till det textuniversum Stolthet och fördom utgör. Fanfic-författare fyller i luckor i berättelsen, byter berättarperspektiv, utforskar en alternativ romans, föreställer sig vad som hänt innan originalberättelsen börjar, eller vad som händer efter dess slut. Genom sitt engagemang sällar de sig till generationer av läsare som önskar att historien ska fortsätta.

Under sin korta livstid (1775-1817) fick Austen inte uppleva romanens popularitet, även om den mottogs av en handfull positiva recensioner. Men redan 1833 kom en första illustrerad utgåva, och vid århundradets mitt användes Stolthet och fördom, tillsammans med Austens övriga sex färdigställda romaner, i både skolundervisning och av en utbildad elit för vilka böckerna var tecken på kultivering och finess. År 1870 publicerades en biografi, skriven av brorsonen James Edward Austen-Leigh och i och med detta fick en större läsekrets upp ögonen för Austen. Hon levandegjordes som ”dear aunt Jane” och blev någon som läsare kunde etablera en nära relation med. Hennes verk började diskuteras i bokklubbar och dramatiseras av amatörteatersällskap. Dessa aktiviteter är föregångare till den Austen-boom som startar under nittonhundratalet och fortfarande pågår, och som vi ser i filmbearbetningar, förlagspublicerade romaner, fan fiction, och, naturligtvis, opera.

Stolthet och fördom är den mest lästa (och omlästa) av Austens romaner med teman som fungerar förvånansvärt bra både i oförändrad och manipulerad form. Pengar och makt, kärlek och äktenskap, klasstillhörighet och självkännedom går fint att läsa som kommentarer till Austens samhälle och samtid, men lika gärna som inspiration till diskussioner om dagens förhållanden. Vikten av social information—viskningar i balsalar och bibliotek—och av att inte fastna vare sig i andras förutfattade meningar eller i den egna självbilden får nytt liv, inte minst i populärkulturen där de välkända rollfigurerna lever vidare. Elizabeth Bennet blir Bridget Jones (men hittar ändå sin Darcy), de fyra Bennetsystrarna utvecklar kampsportsfärdigheter för att betvinga de odöda i Pride and Prejudice and Zombies (men hinner med några danser ändå), och jakt på ledtrådar till rollfigurers psykologi kan lika gärna användas för att lösa mordfall (som i P.D. James När döden kom till Pemberley). De sju fanfics som publicerades under årets första dag på An Archive of Our Own gör sällskap med tusentals andra på nätet. Oavsett om vi vill ha mer av eller något ytterligare från romanen har Austen bjudit in oss i salonger och på promenader genom den engelska landsbygden, och till umgänge med rollfigurer som trots artonhundratalets strikta sociala koder känns moderna där de navigerar genom sina liv.

Maria Lindgren Leavenworth, professor i modern engelsk litteratur, Umeå Universitet
Heidi Hansson, professor i engelsk litteratur, Umeå Universitet
Anette Svensson, docent i litteraturdidaktik, Malmö Universitet

Till toppen



­­

Medverkande – Konstnärligt team

Dirigent: David Björkman
David Björkman är en framstående nordisk dirigent. Född i Skellefteå 1973 och studerade violin vid Göteborgs Musikhögskola. Innan han sadlade om till dirigent 1999 jobbade han som violinist i Göteborgs Symfoniker och konsertmästare här på Norrlandsoperan. Han studerade dirigering i fem år vid Kungliga Musikhögskolan för den världskände professor Jorma Panula och tog privatlektioner för Esa-Pekka Salonen, samt för maestro Sixten Ehrling i New York. Som chefsdirigent för Livgardets Dragonmusikkår (2016-20) har han under åren spelat in flertal betydande svenska verk. En stor del av sin karriär har David ägnat åt nutida konstmusik. Han har ansvarat för närmare femtio uruppföranden; såväl orkestralt som för balett och musikdramatik. Bland de sistnämnda finns världspremiärer av Sven-David Sandström, Paula af Malmborg Ward, Daniel Nelson, Ming Tsao, Marie Samuelsson, Johan Ullén och Moto Osada.

Regissör: Clara Svärd
Clara Svärd är regissör, koreograf och rörelsepedagog verksam inom opera sedan början av 2000-talet. Hon studerade koreografi vid Roehampton University i London och fysisk teaterträning för operasångare för Willy Verkuil vid nederländska Operaakademin. Under senare år har hon regisserat Telemanns Orpheus (2019) och Il colore fa la regina(2022) för Vadstena-Akademien, Det Stora Oväsendet (2022) för Malmö Opera, Ceciliavesper för Confidencen Opera&Music Festival (2022) samt Mytomania av Paula af Malmborg Ward för Göteborgsoperan i oktober förra året. Under innevarande spelår regisserar hon även La Liberazione di Ruggiero dall’isola d’Alcina av Francesca Caccini för Den Andra Operan. Som koreograf inom opera har hon främst arbetat med regissörerna Elisabeth Linton (bland annat på Göteborgsoperan, Den Jyske Opera och Det Kongelige Teater i Köpenhamn) och Nils Spangenberg (på Vadstena-Akademien). Clara undervisar operastudenter i rörelseträning vid bland annat Stockholm Operastudio (tidigare Operastudio 67) och Operahögskolan i Stockholm. Hon har regisserat ett otal studentproduktioner och sceniska körverk.

Scenograf & kostym: Marika Feinsilber
Utbildad vid Stockholms universitet, Central School of Art and Design I London, D.I. i Stockholm samt V.S.M.U. I Bratislava. Sedan dess har Marika gjort scenografi och kostym till ett 100-tal uppsättningar. Hon har arbetat främst med teater, men även med dans och opera med återkommande uppdrag på Dramaten, Uppsala Stadsteater, Östgötateatern, Göteborgs Stadsteater och Vadstena-Akademien. Senaste produktionen var Mytomania på GöteborgsOperan 2023 i regi av Clara Svärd.

Ljusdesign: Anna Wemmert Clausen
Anna är frilansande ljusdesigner inom teater, opera, musikal och dans med mer än 130 produktioner, ofta med musiken som bärande del i verket. Hon är utbildad på DI i Stockholm, bosatt i Göteborg med uppdrag i hela landet. På Norrlandsoperan har Anna tidigare ljussatt musikalen Passion. Med Clara Svärd och Marika Feinsilber har Anna designat ljuset för Mytomania på GöteborgsOperan 2023, samt Orpheus på VadstenaAkademien. I vår kan Annas ljus även ses på turné med Riksteatern&Arthems produktion Nomad.

Till toppen


­

Medverkande – På scenen

Lizzy: Jessica Elevant, sopran
Jessica Elevant gjorde klart sina studier vid Operahögskolan på Stockholms konstnärliga högskola i Stockholm våren 2021. Sedan dess har hon synts i roller som Gun i Daniel Nelsons Sova Vaken på Kungliga Operan hösten 2022, Jackie i von Dardels PMSius med Kamraterna sommaren 2023, Mamman i Niklas Brommares Var Är Smörgåsen? på Kungliga Operan våren 2023 och Adina i Gaetano Donizettis L’elisir d’amore på Dala-Floda Operafest sommaren 2023. Detta blir Jessica Elevants debut på Norrlandsoperan.

”Stolthet och fördom är en roman jag har vuxit upp med och BBC-serien ser jag ungefär en gång om året. Lizzy var alltid den karaktären jag identifierade mig mest med och det känns fantastiskt att få gestalta henne i denna opera.” – Jessica Elevant

Mr Darcy: David Risberg, baryton
Barytonen David Risberg utexaminerades våren 2021 från Operahögskolan vid Stockholms Konstnärliga högskola. Han har tidigare spelat roller som bland annat Demetrius i Benjamin Brittens En Midsommarnattsdröm på Kungliga Operan i Stockholm 2023, Marcello i La Boheme på Malmö opera 2022 och som Mr Darcy gör han även sin debut på Norrlandsoperan.

”Jag skulle väl säga att Mr Darcy har en del drag som jag tror att många män kan känna igen sig i, där ett av de mer framträdande är oförmågan att formulera sig klart och tydligt när det gäller djupa känslor.” – David Risberg

Mrs Bennet: Susanna Levonen, mezzosopran
Susanna Levonen är fast anställd på Norrlandsoperan och är prisad för sina starka rollporträtt, bland annat nominerad till Årets Sångerska av Opernwelt för Sieglinde i Wermland Operas Wagner Ring. På Norrlandsoperan har hon sjungit Marie i Wozzeck, titelrollen Lady Macbeth i Verdis opera, Carmen, Eboli i Don Carlo, Chrysothemis i Elektra och Marie Curie i Blanche och Marie – ett av många uruppföranden. Susanna har gästspelat hemma och i Europa med roller som Salome, Senta, Magda Sorel, Wozzeck-Marie och Amneris.

”Mrs Bennett är en fantastisk roll att få gestalta och lätt att relatera till som mamma. Däremot hoppas jag att jag är ett bättre stöd för min sons egna drömmar, haha! En rolig och stark karaktär att få spela och motor i operan.” – Susanna Levonen

Mr Bennet: Anders Lundström, basbaryton
Anders Lundström är Norrlandsoperans kormästare och har tidigare spelat roller som Bengt Lidner i Poet and Prophetess, Simson i Simson & Delilah på Folkoperan, Don Carlos i Don Carlos av Verdi på Brooklyn Academy of Music New York, Calaf i Turandot på Folkoperan och The Israel Opera of Jerusalem, Radames i Aida på GöteborgsOperan. Här på Norrlandsoperan har han de senaste åren bland annat synts i roller som Spalanzani i Hoffmans äventyr och Gastone i La Traviata.

”Mr Bennet, som lever i ett lite fastnat äktenskap med en fru som gör allt hon kan för att få parets döttrar bortgifta, för att säkra deras framtid. Allt detta beroende på ”fideikommiss-regler ”. Han är på intet sätt drivande utan tvärtom väldigt skeptisk till alla förändringar o oföretagsam i projektet döttrarnas framtid. Han vill ha det som det alltid varit!” – Anders Lundström

Jane: Amanda Liljefors, sopran
Amanda Liljefors har studerat på Kungl. Musikhögskolan (kandidatexamen 2018) och Operahögskolan där hon blev klar våren 2021. Hon har tidigare spelat roller som Mimì i Puccinis La Bohème, Mariane i Tartuffe av Mechem här på Norrlandsoperan våren 2022, Mikaëla i Carmen av Bizet och Eurydike i Orfeus och Eurydike av Gluck.

”Jag känner starkt för Jane i hennes svåra sits, många kan nog känna igen sig i konflikten som uppstår inom sig när man vill göra både det som är rätt för andra och det som är rätt för en själv. Till slut sammanfaller ju de två för Jane, till allas stora glädje och lycka.” – Amanda Liljefors

Mr Bingley: Clifford Lewis, tenor
Clifford Lewis spelade Josef i världspremiären av Mats Larsson Gothe/Susanna Markos opera Löftet på Kungliga Operan. Harry i La Fanciulla del West av Puccini på Kungliga Operan. Rodolfo i La Boheme av Puccini vid Dala-Floda operafestival, dirigent Eric Solén. Tom i världspremiären av Daniel Nelsons opera Andefabriken vid Vadstena akademien. Clifford sågs senast på Norrlandsoperans scen under julkonserten 2023.

”Mr Bingley vill alla väl. Han stoppas av tidens förväntningar på vad det innebär att vara en rik ungkarl. Han har träffat många unga kvinnor som skulle kunna vara lämpliga för giftermål men det har aldrig varit den rätta, förrän han träffar Jane som öppnar upp en helt ny underbar värld.” – Clifford Lewis

Lydia: Ingrid Berg, sopran
Sopranen Ingrid Berg har tidigare spelat roller som Ellisabeth i Sverigepremiären av Philip Glass dansopera Les enfants terribles med Kamraterna på Tribunalen 2022 i regi av Dan Turdén. Hon medverkade i rollen som Ilia i föreställningen Idomene0s baserad på W.A. Mozarts opera Idomeneo och R. Schimmelpfennigs pjäs Idomeneus på Folkoperan 2021. Gjorde rollen som Eurydike i Telemanns opera Orpheus på Vadstenaakademien 2019 i regi av Clara Svärd. Medverkade även i Vadstenaakademiens franska barockföreställning Solen och Nordstjärnan 2018 i rollen som Agérie med flera.

”Jag är själv yngst bland tre systrar och kan relatera till och känna med Lydias roll som lillasyster i familjen Bennet. Lydia är less på att vänta på sin tur i skuggan av sina systrar som ändå aldrig tycks bli gifta. Nu när det äntligen är hennes tur att få debutera i societeten ska hon minsann visa att hon är minst lika världsvan som de.” – Ingrid Berg

Mr Wickham: Fabian Düberg, tenor
Fabian Düberg har spelat roller såsom Mats i Kronbruden på Malmö Operan, Monostatos i Trollflöjten på Kungliga Operan, Tanzmeister i Ariadne auf Naxos på Schlosstheater och har spelat på scener som Hamburgische staatsoper och Salzburger festspiele. Det här är fjärde gången Fabian Düberg kan ses på Norrlandsoperan. Han debuterade i huset som Armanio och Carlo VII i Kärlek och Politik hösten 2020 och har sedan spelat Malcolm, kung Duncans son, i Macbeth hösten 2021 och Cochenille, Pitichinachio & Nathanael i Hoffmanns äventyr 2022.

”Mr Wickham är en karaktär jag skulle ha svårt för i verkliga livet. Han har renderats känslomässigt inkompetent av patriarkatet och är därför en börda för sig själv och andra.” – Fabian Düberg

Charlotte: Amie Foon, mezzosopran
Amie Foon är heltidsanställd sångare på Norrlandsoperan och prisades nyligen med Drottningholmsteaterns vänners stora operastipendium för 2023. Här på Norrlandsoperan har Amie bland annat sjungit i roller som Rambo i John Adams The Death of Klinghoffer 2023, La Muse/Niclausse i Hoffmanns äventyr 2022 och Sofia Gubaidulinas sångcykel Galgenlieder. Hennes repertoar sträcker sig från Monteverdis Ottavia i L’Incoronazione di Poppea och Mozartroller som Cherubino i Le Nozze di Figaro, Annio i La Clemenza di Tito till Bizets Carmen och Brittens Lucretia. Detta är Amies andra möte med Daniel Nelsons musik då hon sjöng rollen som Lady Plunkett-Bryce i Andefabrikensommaren 2023.

”Jag ömmar verkligen för Charlotte, hon har det inte lätt. Hon har inte samma självklarhet i att tro på sig själv och sitt värde som systrarna Bennett har och för det tycker jag synd om henne.” – Amie Foon

Mr Collins: Martin Lissel, basbaryton
Martin Lissel är en lyrisk baryton samt kompositör utbildad vid bland annat Operahögskolan i Stockholm samt Hochschule für Musik und Theater Hamburg. Han har spelat roller som Mohammed i PMSIUS av Corinne von Dardel och är ett känt ansikte i Umeå där han spelade Damis i Tartuffe på Norrlandsoperan 2022, Papageno i Trollflöjten med Suitcase Opera 2022 och Hamlet med Suitcase Opera/Norrlandsoperan 2023.

”Mr. Collins kan vid första anblick ge sken av att vara lite lömsk och illvillig men är nog mest socialt inkapabel, någon som har foten i munnen. Han gör sitt bästa för att uppfylla en roll som andra förväntar sig av honom och gör det som han tror är rätt i det avseendet.” – Martin Lissel

Till toppen


­

Norrlandsoperans symfoniorkester

Miguel Chamorro, konsertmästare
Pontus Björk, Violin
Malgorzata Blazczyk, Viola
Ester Forsberg, Viola
Bekhbat Tsagaanchuluun, Violoncello
Jan-Emil Kuisma, Kontrabas
Pepita del Rio, Flöjt
Johannes Ögren, Oboe
Jonas Olsson Hakelind, Klarinett
Orvar Johannsson, Horn
Malin Silbo-Ohlsson, Trumpet
Maximiliano Polo, Slagverk, timpani
Claire Moncharmont, Harpa
Jonas Olsson, Piano

Till toppen


Produktionsteam

Operachef: Dan Turdén
Producent: Britta Amft
Inspicient: Tarja Ylinen
Biträdande regissör: Matilda Larsson
Dirigentassistent: Carl Nilsen
Repetitör I: Jonas Olsson
Repetitör II: Samuel Skönberg
Turnéproducent: Robert Dahl Norsten
Textmaskinist: Ludvig Nitzler

Orkesterchef: Stefan Holmström
Biträdande orkesterchef: Pär Freij
Orkesterproducent: Andreas Carlsson Walleng

Teknisk chef: Håkan Brohlin

Produktionsansvarig Scen/Ljud: Stefan Sjödin Sandgren
Scentekniker: Sebastian Larsson / Lars Daniel Laestadius Johansson
Orkestertekniker: Jerry Ericsson

Produktionsansvarig Belysning/Video: Johan Jerrskog
Belysningsmästare: Jessika Flodell

Produktionsansvarig Attribut/Rekvisita: Catharina Carlsson
Attributmakare/Rekvisitör: Linnea Öhrlund

Produktionsansvarig Verkstad: Peter Lundmark
Smed: Fredrik Larsson

Dekorationsmästare: Maja Johansson

Produktionsansvarig Kostym: Maria Öhgren-Hedberg
Kostymmästare: Susanne Lidgren / Sandra Wahlström / Mysan Adaméc / Emma Thor
Skräddare: Kitty Grenholm / Mirja Rosendal
Kostymtekniker: Anna Eliasson / Fanny Sallinen

Produktionsansvarig Mask/Peruk: Jessica Hedin
Maskör: Jenny Stade / Rute Seid Hasen

Till toppen


Program

Illustrationer av Marika Feinsilber
Foto: Elin Berge och Peter Hållsten


Med stöd av

Norrlandsoperan ägs till 60% av Region Västerbotten och 40% av Umeå kommun. Vi erhåller bidrag från Statens kulturråd. Våra huvudsponsorer är Västerbottens-Kuriren, Original tryckeri och Yamaha.

Stort tack till alla bidragsgivare, sponsorer och samarbetspartners.

Stolthet och fördom: Copyright 2023, Edition Skellton AB

Dela: